Syftet med studien var att undersöka nÄgra arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ tvÄ olika verksamheter i södra SkÄne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvÀrderingar med patienten och vÄrdteamet.

Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld i en parrelation kan fÄ styrka och en chans till lÀkande genom kommunikation pÄ Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta stÀller jag i relation till socialtjÀnsten och vÀlfÀrdssystemet dÀr jag undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de fÄr av samhÀllet.I uppsatsen lÀgger jag relationen mellan den hjÀlpsökande kvinnan och socialtjÀnsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus pÄ berÀttandets dynamiska och eventuellt lÀkande kraft för dessa kvinnor i forum..

Sammanfattning saknas..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhÀlle. Vi vill Àven kartlÀgga samhÀllets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förstÄelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begrÀnsats till att handla om de mÀnniskor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjÀlp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjÀlp finns om man Àr villig att ta emot den.

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta sĂ„ Ă€r det Ă€n idag mĂ€nnen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanstĂ€llda tjĂ€nar mindre Ă€n sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av mĂ€nnens (CarlĂ©n 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i berĂ€kningen blir kvinnornas löner istĂ€llet 77,3 % av mĂ€nnens (CarlĂ©n 2005:22).Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gÄnger sÄ ofta av knÀskador mot vad pojkar gör. I den hÀr uppsatsen granskar jag dÀrför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan fÄ information om hur knÀskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

Syftet med min studie Ă€r att studera och analysera nĂ„gra av grundskolans lĂ€rares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass i grundskolan, ur ett lĂ€rande perspektiv. Mina frĂ„gestĂ€llningar Ă€r vilka uppfattningar har utvalda lĂ€rare om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dĂ€r uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lĂ€rarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbĂ€ttrar sina resultat i kĂ€rnĂ€mnen, genom anvĂ€ndandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbĂ€ttrar sina skolresultat i kĂ€rnĂ€mnen, frĂ€mst i matematik och engelska.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

I denna studie valde vi att undersöka dyslektiska barns skolgÄng utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Vi tog reda pÄ vilka insatser lÀrare och specialpedagoger bidragit med samt om dessa insatser utgÄtt frÄn ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra förÀldrar till barn med dyslexi. Genom dessa intervjuer kom vi till insikt om att det finns Ätskilliga faktorer som skulle kunna underlÀtta skolgÄngen för elever med dyslexi och deras förÀldrar. De faktorer som visat sig mest gynnsamma för dyslektiska elevers utveckling Àr lyhördhet frÄn lÀrare i kombination med individuella stödÄtgÀrder och metoder samt förÀldrars enorma engagemang för att pÄ olika sÀtt stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla.

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

Bakgrund: Definition för hjÀrtinfarkt Àr nekros i myokardiet pÄ grund av ischemi. Varje Är dör 7.2 miljoner mÀnniskor i vÀrlden av hjÀrtinfarkt, av dessa Àr 3.4 miljoner eller 47 procent kvinnor. I hÀlso och sjukvÄrdslagen finns reglerat som lag följande text, ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. VÄrtagaren ska oavsett hudfÀrg, kön etc.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.