Varje dag lÀser, hör och ser vi frÄn massmedia om kvinnor som blir utsatta för vÄld av mÀn i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhÀllet och allmÀnheten om kvinnor som blir vÄldtagna, misshandlade och verbalt vanÀrade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss pÄ den grupp vÄldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, dÀr de inte kan kÀnna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av vÄld av sin egen man. Vi har inhÀmtat och lÀst in oss pÄ material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att fÄ en djupare förstÄelse om varför kvinnor stannar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Denna uppsats behandlar varför det Àr fÀrre kvinnor Àn mÀn som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen Àr att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byrÄerna gör nÄgot för att motverka detta. Förslag till ÄtgÀrder kommer Àven att bearbetas. För att kunna lösa denna frÄga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar pÄ idag tvÄ ledande revisionsbyrÄer. UtifrÄn dessa samt utifrÄn vÄr analys har vi kunnat dra en övervÀgande slutsats.

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi Àr utbredd, kronisk, migrerande muskelsmÀrta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar dÀr 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sÀtts med hjÀlp av en detaljerad smÀrtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smÀrta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi Àr okÀnd varför det Ànnu inte finns nÄgon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spÀnner över ett brett omrÄde frÄn farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgÄr frÄn tvÄ av Stockholms lÀn utvecklade vÄrdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms lÀns landsstings vÄrdprogram frÄn 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan frÄn 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi anvÀnder för att uppnÄ smÀrtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i Äldern 18-65 Är.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Syftet var att undersöka högkÀnslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jÀmförande studie mellan grupper (kvinnor och mÀn). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkÀt. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av kvinnor och mÀn i Äldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 mÀn och 91 kvinnor.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Ca 19 000 barn under 15 Är blir varje Är polisanmÀlda för brott. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vad som hÀnder med dessa barn, vilka insatser som görs för dem frÄn olika myndigheters sida. FÄr de nÄgon reaktion frÄn samhÀllet pÄ sin brottsliga handling? Vilken Àr bakgrunden till att man valt att införa en straffbarhetsÄlder pÄ 15 Är och finns det nÄgot som talar för att den behöver Àndras? Innan 15 Ärs Älder har man inte har uppnÄtt tillrÀcklig mognad för att ha ansvarsförmÄga. DÀrför straffas inte dem under 15 Är.

Barnmorskor pÄ mödravÄrden har möjlighet att upptÀcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte Àr att undersöka barnmorskors instÀllning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn pÄ Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar pÄ att depressiva symptom under graviditeten Àr lika vanligt som postnatal depression. Forskning har Àven funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav Ätta mödravÄrdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms lÀns landsting, har intervjuats med utgÄngspunkt frÄn reflexiv metod.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt om hur förskollÀrare tÀnker kring specialpedagogik i förskolan och Àven vilka faktorer som har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Vikt har Àven lagts vid förskollÀrares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda pÄ detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts dÀr 7 verksamma förskollÀrare frÄn 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgÄtt frÄn mina problemstÀllningar; Hur tÀnker förskollÀrare kring Àmnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleÄldern? Mitt resultat visade att det mÄnga gÄnger finns tvÄ olika sÀtt att tÀnka kring specialpedagogik i förskolan.

Hypertoni beskrivs vara en riskfaktor bland annat för hjÀrtkÀrlsjukdomar som tenderar att öka och patienter med hypertoni nÄr i allt större utstrÀckning inte behandlingsmÄlen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tidigare studier har visat att distriktssköterskeledda hypertonimottagningar med strukturerade strategier har haft positiv effekt för patienter med hypertoni, men inte beskrivit vilka stödjande insatser som distriktssköterskorna utför. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att bedriva stödjande insatser vid en hypertonimottagning inom primÀrvÄrden. Urvalet bestod av fyra distriktssköterskor som bedrev hypertonimottagning i primÀrvÄrden. Materialet till pilotstudien samlades in via intervjuer.

Denna uppsats behandlar mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer, med vilket menas i uppsatsen mÀn som brukar fysiskt och psykiskt vÄld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvÀn. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillÀmpningen av dessa som tillhör omrÄdet mÀns vÄld mot kvinnor. För en djupare förstÄelse beskrivs Àven hur det Àr att leva i ett vÄldsamt förhÄllande. I uppsatsen undersöks Àven en del myndigheters roller i frÄga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskrÀnkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nÀra relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jÀmförelse av domar frÄn tingsrÀtt, hovrÀtt och högsta domstolen.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland mÀnniskor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. DÀrför har de börjat satsas pÄ olika hÀlsofrÀmjande insatser pÄ företag. FriskvÄrdstimmen Àr en sÄdan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hÀlsa.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att bland gymnasielÀrare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller utnyttjandet av friskvÄrdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att anvÀnda friskvÄrdstimmen men Àven undersöka om kvinnor och mÀn motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvÄrdstimmen. Vi vill ocksÄ undersöka om ledningen motiverar personalen till anvÀndandet av friskvÄrdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod anvÀnts och en jÀmförande design dÀr vi gjorde en enkÀtundersökning via internet.

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.