Luktsinnet Àr komplext och innefattar mÄnga olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade Àr förmÄgan att kÀnna svaga lukter (detektion), kÀnna skillnad pÄ olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrÄdar sÀga vad det Àr man luktar pÄ (namngivning). Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida vinexperters luktförmÄga, genom sin utbildning och trÀning har fÄtt bÀttre olfaktoriska förmÄgor. Vinexperterna (n = 15) jÀmfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bÀttre luktkÀnslighet Àn noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bÀttre pÄ tröskeltestet och diskrimineringstestet Àn noviserna. DÀremot var det ingen skillnad mellan grupperna pÄ att namnge och identifiera lukter.

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Uppsatsen unders?ker varf?r skaparen av Sverigedr?kten, M?rta J?rgensen, komponerade denna dr?kt 1903. I studien analyseras dr?ktens revitalisering under 70- och 80-talet samt de bakomliggande samh?lleliga faktorerna. Vidare behandlas dagens bruk och uppfattning om Sverigedr?kten.

En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel Àr att de Àr potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstÄnd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. TillstÄndet definieras av en serumkreatininstegring med mer Àn 25 procent eller 44 ”mol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati stÄr i relation till graden av njurfunktionsnedsÀttning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra riskfaktorer som diabetes mellitus, hjÀrtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet riskfaktorer. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget Àr att det Àr fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt Àr deskription och fallstudie dÄ jag anser att just dessa tvÄ lÀmpar sig vÀl dÄ en mindre del ur nÄgot stort ska ÄterberÀttas. Det jag vill ta reda pÄ Àr om Rommel anvÀndes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det Àr nÄgot nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att fÄ kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag lÀst in mig pÄ de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och Àven litterÀra verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel anvÀnde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till Àr att Rommel anvÀndes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid..

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar kring barnens skriftsprÄksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen anvÀnde jag fokusgruppsintervju som Àr en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger pÄ en förskola i Norrbottens lÀn. De var alla kvinnor i samma Äldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftsprÄk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.

Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.