En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel Àr att de Àr potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstÄnd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. TillstÄndet definieras av en serumkreatininstegring med mer Àn 25 procent eller 44 ”mol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati stÄr i relation till graden av njurfunktionsnedsÀttning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra riskfaktorer som diabetes mellitus, hjÀrtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet riskfaktorer. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget Àr att det Àr fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt Àr deskription och fallstudie dÄ jag anser att just dessa tvÄ lÀmpar sig vÀl dÄ en mindre del ur nÄgot stort ska ÄterberÀttas. Det jag vill ta reda pÄ Àr om Rommel anvÀndes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det Àr nÄgot nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att fÄ kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag lÀst in mig pÄ de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och Àven litterÀra verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel anvÀnde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till Àr att Rommel anvÀndes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid..

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar kring barnens skriftsprÄksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen anvÀnde jag fokusgruppsintervju som Àr en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger pÄ en förskola i Norrbottens lÀn. De var alla kvinnor i samma Äldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftsprÄk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.

Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

I och med den nya lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, breddades idrottsÀmnet och Àmnet bytte namn frÄn idrott till idrott och hÀlsa. DÄ hÀlsa Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gÀller hÀlsa i kursplanen för idrott och hÀlsa. Studien inkluderade tvÄ olika undersökningar varav den ena avsÄg en textanalys av samtliga lÀroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsÀmnet. Detta för att belysa hur hÀlsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslÀrare för grundskolan i en kommun för att fÄ inblick i hur yrkesverksamma tolkar hÀlsa utifrÄn kursplanen.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.