AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete Àr att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska kÀnna motivation och lust för att lÀra sig lÀsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i Àmnet, huruvidapedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust eller inte. Forskarna Àr inte överensom huruvida pedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust, dÄ det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan pÄverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och lÀslust. Personliga semistruktureradeintervjuer anvÀndes för att samla kvalitativ data frÄn sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i nÄgon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde pÄverka barnets motivation ochlÀslust genom att sjÀlv vara positiva.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger i flersprÄkiga förskolor förhÄller sig till det flersprÄkiga barnet i dess sprÄkutveckling. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr följande: Vilken syn pÄ det flersprÄkiga barnets sprÄkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur Àr förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets sprÄkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan sprÄkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda pÄ frÄgorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om frÄgor som rör flersprÄkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmÄl ges vid de undersökta förskolorna..

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) Àr en modell för omvÄrdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell Àr att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvÄrd. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en lÀngd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgÄngen graviditet varar frÄn 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP pÄverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett rĂ€ttsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bĂ€sta förverkligas i domstolars beslut samt familjerĂ€tters yttrande gĂ€llande vĂ„rdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets grĂ€nser avseende vĂ„rdnadstvister dĂ„ domstolar och familjerĂ€tter samarbetar under speciella omstĂ€ndigheter. Åtta stickprovsutvalda rĂ€ttsfall, med bifogat yttrande frĂ„n socialnĂ€mnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis pĂ„ en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergĂ„ till att inringa sĂ€rdrag i analyserad text med utgĂ„ngspunkt i om och huruvida barnet har fĂ„tt komma till tals. Barnets bĂ€sta tycks beaktas sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt i vĂ„rdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istĂ€llet för ett barnperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur genus kan pÄverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfrÄga Àr: hur kan genus pÄverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgÄngen belyses studiens forskningsfrÄga utifrÄn olika aspekter, sÄsom vilka förvÀntningar det finns pÄ flickor och pojkar, sprÄkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering Àr: hur beskriver barnskötare och förskollÀrare verbalt att deras genusperspektiv kan pÄverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har tvÄ barnskötare och fyra förskollÀrare intervjuats utifrÄn en kvalitativ intervjuform.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Avsikten med denna studie Ă€r att undersöka meningen bakom ?barnets bĂ€sta? i adoptionsĂ€renden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavĂ„rdsmannaakter och domslut kring adoptionsĂ€rendena. Adoptanterna framstĂ€lls genomgĂ„ende positivt och representerar den ?goda familjen?.

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. FörÀldraskapet blir alltmer jÀmstÀllt och pappor Àr i högre utrÀckning, jÀmfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var ocksÄ att beskriva pappans uppfattningar av förÀldrastöd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Begreppet ?barnets bÀsta? har lite olika betydelser beroende frÄn vilket perspektiv man vÀljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ?barnets bÀsta? i de fall dÀr socialtjÀnsten Àr involverad dÄ det Àr denna bild som kommuniceras till allmÀnheten. SÄvitt vi kÀnner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvÀrt för att det berör socialsekreterare och pÄverkar socialtjÀnstens arbete nÀr det gÀller barn.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger i flersprÄkiga förskolor förhÄller sig till det flersprÄkiga barnet i dess sprÄkutveckling. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr följande: Vilken syn pÄ det flersprÄkiga barnets sprÄkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur Àr förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets sprÄkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan sprÄkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda pÄ frÄgorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om frÄgor som rör flersprÄkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmÄl ges vid de undersökta förskolorna..

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.