Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bĂ€sta komma i frĂ€msta rummet vid alla Ă„tgĂ€rder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt FörĂ€ldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bĂ€sta vara avgörande för alla beslut om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Syftet med denna studie var att genom rĂ€ttsfall visa hur barnets bĂ€sta beaktas i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge i domstol, enligt FörĂ€ldrabalken, och hur detta förhĂ„ller sig till Barnkonventionens krav pĂ„ barnets bĂ€sta. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet fĂ„r i vĂ„rdnads -, boende och umgĂ€ngesfrĂ„gor samt hur barnperspektivet beaktas i rĂ€ttsfall utifrĂ„n FörĂ€ldrabalken och Barnkonventionen.

As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bÀsta? i förÀldrabalken vid en skilsmÀssa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmÀssa eller separation erbjuds förÀldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. DÀr kan de samtala om frÄgor som rör barnets vÄrdnad, boende och umgÀnge.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

Sedan 2006 Àr en allvarlig konflikt mellan förÀldrarna det vanligaste skÀlet till att tilldöma en förÀlder enskild vÄrdnad vid en rÀttslig tvist om barn och i Sverige Àr det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vÄrdnad efter en separation. Syftet med denna studie Àr att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gÄtt igenom en rÀttslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om ?barnets bÀsta?. Min teori Àr att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? begrÀnsar möjligheterna för lÀmpliga förÀldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? inte Àr tillÀmpbar pÄ tvister dÀr tvÄ lÀmpliga förÀldrar stÀlls emot varandra.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva pÄ vilka sÀtt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som pÄverkade osÀmja och vÀnskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder har anvÀnts: observationer och intervjuer. VÄr undersökning gjordes utifrÄn barnens perspektiv dÀr undersökningsgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna 4-6 Är. Vi sammanstÀllde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

?Folkbokföring av barns boende vid vĂ„rdnadshavarnas separation?Maria MontĂ©n GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rĂ€ttsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete Ă€r att utreda om folkbokföringslagen uppfyller mĂ„lsĂ€ttningen vid folkbokföringen av barns boende vid vĂ„rdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhĂ€llsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. VĂ„ra Ă€ldsta kyrkböcker Ă€r frĂ„n 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

 The aim of this study was to examine how social workers perceive and interpret the term ?barnets bÀsta? (?The best for the child?), within the framework of investigatory work and enforcement of Swedish law, which is carried out by the Social Services. We wanted to investigate if the interpretation of the term had any causal effects on the work carried out by social workers. Seven social workers from two municipalities participated in this study in which we used qualitative semi-structured interviews based around two vignettes. We focused on age, experience, legislation, and external circumstances to gain insight into how these factors alter social workers? perception of the term ?barnets bÀsta?. Our theoretical approach was based on two theories on social constructivism.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bÀsta? i vÄrdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var Àven se till hur barns talerÀtt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn den traditionella juridiska metoden. Barnets bÀsta har med Ären blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som Àr bÀst för dem.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..