Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.

I FN: Barnkonvention stÄr det bland annat att barnets bÀsta ska komma i det frÀmsta rummet. Syftet med den hÀr studien var att se hur barnets bÀsta efterlevs pÄ förskolor utifrÄn ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda pÄ detta  utfördes intervjuer av förskolepersonal pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna  framkom det att det Àr viktigt att man ser till att barnen kÀnner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets förÀldrar. Att sÀga vad som Àr barnets bÀsta Àr dock vÀldigt svÄrt om inte omöjligt, dÄ det Àr nÄgot som man inte riktigt kan veta i förvÀg.

Syftet med denna c-uppsats Àr att undersöka hur tingsrÀtten anvÀnder socialtjÀnstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt förÀldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie dÀr Ätta domar i vÄrdnadsfrÄgor har granskats. FrÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr: pÄ vilket sÀtt anvÀnder sig rÀtten av socialtjÀnstens utredningar, refererar rÀtten till utredningen i domskÀlen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjÀnstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rÀtten och socialtjÀnsten anvÀnder sig av begreppet barnets bÀsta och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har anvÀnt oss av rÀttsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrÀtten följer socialtjÀnstens rekommendationer.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Uppsatsen behandlar begreppen barnets bÀsta och barnets rÀtt samt vilken processuell stÀllning barnet har rÀtt till, enligt barnkonventionen och svensk rÀtt. För att kunna möjliggöra att barnets bÀsta efterlevs krÀvs det att barnet ges en framtrÀdande roll i beslutsfattandet kring frÄgor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebÀr att lagstiftaren mÄste stifta de lagar som krÀvs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhÀllet. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerÀtt för att pÄ största möjliga sÀtt kunna pÄverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkÀnns barnet inte sÄdan rÀttighet, utan barnet har bara rÀtt att komma till tals. För att kunna ta beslut som Àr i enlighet med begreppet barnets bÀsta mÄste barnets instÀllning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall lÀggas vid det Àr dock beroende pÄ vilken mognadsgrad barnet uppnÄtt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i SocialtjÀnsten. Uppsatsen Àr baserad pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder och tillÀmpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handlÀggningsprocessen? AnvÀnder de sig av nÄgra hjÀlpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillÀmpa barnperspektivet? För att svara pÄ uppsatsen syfte och frÄgestÀllningar, anvÀndes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistÄnd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna Àr för tillfÀllet igÄng med att tillÀmpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handlÀggningsprocess.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumÀrkeslagen (2010:1877) (VML) Àr varukÀnnetecken som endast bestÄr av tecken eller benÀmningar som visar en varas eller tjÀnsts geografiska ursprung inte sÀrskiljande och uppfyller dÀrmed inte kraven för att kunna varumÀrkesregistreras. Ett varumÀrke fÄr heller inte registreras om det Àr Àgnat att vilseleda allmÀnheten i frÄga om varans eller tjÀnstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvÄngsvÄrd av barn under 15 Är enligt 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Barnets eget beteende stÄr i fokus i förhÄllande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vÄrt syfte. Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förstÀllningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrÀttens bedömning kring barnets bÀsta. Mot bakgrund av vÄr teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kÀnnetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer pÄ att förvaltningsrÀttens barnperspektiv Àr bristfÀlligt. Av analysen framgÄr att barnets perspektiv framförs pÄ ett problematiskt sÀtt genom att deltagande aktörer i rÀtten Äterger barnets utsagor i barnets frÄnvaro.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bÀsta? och förklara vilken svÄrighet dessa ord har i vÄr lagstiftning. Analysen har till största del inriktats pÄ barnets bÀsta vid förÀldrars tvister, och efterföljande beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rÀttsinformation har tagits fram och sedan tillÀmpas pÄ frÄgestÀllningarna genom en ingÄende tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar pÄ svÄrigheten att nÄ rÀtt svar i det enskilda fallet.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Syftet har varit att undersöka hur ?barnets bÀsta? och ?samarbetssvÄrigheter mellan förÀldrar? ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vÄrdnad. Underliggande syfte var att genom tvÄ rÀttsfall visa hur domstolarna tar hÀnsyn till ?barnets bÀsta? och ?samarbetssvÄrigheter mellan förÀldrarna? vid vÄrdnadstvister. Metoden i uppsatsen Àr traditionell juridisk metod, vilket innebÀr att lag, förarbeten, rÀttsfall, praxis och doktrin som Àr relevant för omrÄdet har behandlats.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.