Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Syftet med vÄr studie var att undersöka kÀrnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de Äterspeglas i verkligheten. LÀroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundlÀggande vÀrde för verksamhetens utformning sÄvÀl som dess innehÄll och trycker mycket pÄ den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lÀrande. Dessa delar har löpt som en röd trÄd genom hela studien. Den metod vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollÀrare pÄ olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, lÀste igenom dem flera gÄnger, efter det tog vi ut meningsbÀrande citat, vilka vi Àven placerade i figur 1 pÄ s.

Syftet med studien Àr att vinna kunskap om och fÄ förstÄelse för hur förskollÀrare upptÀcker och förhÄller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmÀlningsplikten i förskolan. För att uppnÄ syftet utgÄr studien ifrÄn tre frÄgestÀllningar och metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. Nio förskollÀrare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmÀlan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrÄn den sociokulturella teorin, social inlÀrningsteori och anknytningsteorin. Första frÄgestÀllningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollÀrare ska upptÀcka barn som lever under omsorgssvikt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.

Denna studie behandlar Àmnet familjehemsplacerade barn och syftet Àr att öka kunskapen kring familjehemsplacerade barns umgÀnge med sina biologiska förÀldrar. För att uppnÄ detta syfte har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med tvÄ kommunalpolitiker frÄn socialnÀmnden, tvÄ familjehemssekreterare och tvÄ familjehemsförÀldrar. Tidigare forskning pÄvisar att familjehemsvÄrden Àr indelad i tvÄ huvudinriktningar; den behovsorienterade inriktningen och den relationsorienterade inriktningen. Svensk lag och dÀrmed Àven socialarbetares grundinstÀllning inför umgÀnget har till stor del anammat den relationsorienterade inriktningen som föresprÄkar tÀtt umgÀnge mellan det placerade barnet och dess biologiska förÀldrar, med mÄlet att frÀmja en Äterförening. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien Àr anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin, dessa teorier tillsammans med den tidigare forskningen anvÀnder vi för att analysera vÄrt material.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en utökad förstÄelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vÄr huvudfrÄga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ montessoriförskolor i Halland. VÄrt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmÀrker montessori som pedagogisk inriktning Àr att barnet Àr i centrum och att pedagogerna stÄr tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna anvÀnder sig ocksÄ av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen fÄr frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling dÄ de bidrar till att utveckla sjÀlvmedvetenhet, en förmÄga att reagera och agera med hÀnsyn till bÄde sig sjÀlv och andra.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.