Denna studie Àr inriktad pÄ hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svÄrt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare Ären som i förskolan, sÄ löper de en större risk att fortsÀtta med beteendeproblem i vuxen Älder. För att uppnÄ syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frÄgestÀllningar Àr utgÄngspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij Àr tvÄ teoretiker som ingÄr i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som hÀnder i barnets inre, hur barnet uppfattar sig sjÀlv och omvÀrlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, dÄ hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

Barn som far illa Àr ett stort problem och polisen missar ofta att uppmÀrksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjÀlp för polisens arbete. Med hjÀlp av intervjuer frÄn sakkunniga och en mÀngd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tÀnka pÄ nÀr det gÀller att prata med ett barn. Vi har ocksÄ sammanstÀllt inre och yttre kÀnnetecken för hur man kan se pÄ ett barn att han/hon far illa. Barnet anvÀnder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser.

This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Uppsatsen handlar om huruvida gÀllande rÀtt i Sverige rörande anmÀlningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL motsvarar de krav vilka uppstÀlls i Barnkonventionen. De artiklar i Barnkonventionen som uppsatsen frÀmst rör Àr artikel 3 och 19. I dessa artiklar framkommer att barnets bÀsta alltid skall sÀttas i frÀmsta rummet och tillvaratas, samt att Sverige mÄste ha tillrÀckliga och effektiva skyddsÄtgÀrder sÄ att barn skyddas.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

MobileReader Àr en mobil RFID (Radio Frequency Identification) applikation. Syftet med denna applikation Àr att skapa en RFID-lÀsare som skall gÄ att bÀra med sig ute pÄ fÀltet. I första hand kommer lÀsaren att kunna lÀsa passiva RFID-taggar pÄ LÄgfrekvens-bandet (LF) samt att vara anpassad för nyare mobiltelefoner av tillverkaren Sony Ericsson. Detta examensarbete resulterade i ett program avsett för en Atmel ATmega16 mikroprocessor. Mikroprocessorn tar emot data frÄn en befintlig LF-lÀsare via ett protokoll vid namn Wiegand 44.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gjordes för ÅF, som Ă€r ett teknikkonsultföretag. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram förslag pĂ„ grafiska representationer för att presentera statistik och historik för en av ÅF egentutvecklad compliance-programvara vid namn EASY. Examensarbetet bestod av tre delar:* Att lĂ€ra sig EASY, hur det Ă€r uppbyggt och utvecklingsverktyget som anvĂ€nds.* Att ta fram förslag pĂ„ statistik och historik att presentera och göra en analys av vilka grafiska representationer som Ă€r lĂ€mpliga.* Att göra en demonstrationssida som visar vĂ„ra förslag.I rapporten beskriver vi EASY, analysen av vilka grafiska representationer som valts ut och det slutliga resultatet av arbetet som Ă€r en demonstrationssida dĂ€r de grafiska representationer Ă€r upplagda..

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

I Förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) stÄr att pedagoger i förskolan Àr skyldiga att skapa en dialog med förÀldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet Àr ett bra tillfÀlle att skapa goda relationer med förÀldrarna. Detta uppnÄs genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia Àr en speciell pedagogik som bygger pÄ frÄgor och gensvar utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera Àmnet pÄ ett nytt sÀtt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Syftet med uppsatsen Àr att studera fenomenet Hagamannen i tvÄ svenska dagstidningar, en rikstÀckande och en lokal. Artiklarna har begrÀnsats frÄn att namnet Hagamannen börjar anvÀndas till dess att han fÄr sin dom och de jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehÄller en kort sammanfattning av hÀndelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod anvÀnds valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jÀmförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv..

Syftet med min studie var att kartlĂ€gga och lyfta upp olika arbetssĂ€tt kring begreppsinlĂ€rning hos barn mellan Ă„ldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt dĂ„ flera författare nĂ€mnt att ordförrĂ„dsspurten sker i dessa Ă„ldrar. NĂ€r dessa arbetssĂ€tt Ă€r kartlagda sĂ„ har jag jĂ€mfört dessa med varandra och visat pĂ„ skillnader och likheter. Jag har Ă€ven refererat till litteratur som belyser hur man kan förhĂ„lla sig till begreppsinlĂ€rning dĂ„ det finns olika stadium i barnets ordförrĂ„dsutveckling som man mĂ„ste ha i Ă„tanke. Dessa olika stadium Ă€r viktiga att förhĂ„lla sig till dĂ„ denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

Sömnproblem hos barn Àr relativt och svÄrt att definiera, dÄ det utgÄr frÄn förÀldrarnas subjektiva erfarenheter av vad som Àr ett problem. I den forskning som finns om barns sömnproblem har det visat sig att förÀldrar inte alltid Àr nöjda med stödet inom BVC-verksamheten. Det innebÀr att det behövs mer kunskap om hur BVC-sköterskan skall bemöta förÀldrar som upplever att deras barn har sömnproblem. Studiens syfte utformades utifrÄn denna bakgrund för att undersöka förÀldrars erfarenheter av bemötande frÄn BVC-sköterskan. Sju intervjuer genomfördes med förÀldrar dÀr en kvalitativ innehÄllsanalys utfördes pÄ de transkriberade intervjuerna.