NÀr ett barn fÄr diagnosen leukemi Àr det de flesta förÀldrars mardröm. Som förÀlder vill man in i det sista hÄlla hoppet levande, men i var fjÀrde familj intrÀffar det otÀnkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebÀr för förÀldrarna en förÀndrad livsvÀrld och ett outhÀrdligt lidande. Trots den vÀrsta smÀrtan lyfts positiva hÀndelser fram som belyser att förÀldrarna kan kÀnna hopp och glÀdje Àven nÀr det Àr som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjÀlpa förÀldrarna att uthÀrda sorgen Àr det viktigt att skapa kunskap om de kÀnslor och reaktioner som förÀldrarna kan uppleva.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Barns smÀrta Àr en vanlig orsak till kontakt med sjukvÄrden. I omvÄrdnadsarbetet ska barnets behov och smÀrtsignaler tolkas och bemötas sÄ att relevanta omvÄrdnadsinsatser sÀtts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn barns beskrivningar belysa omvÄrdnad som lindrar barns smÀrta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr Ätta kvalitativa, tvÄ kvantitativa dÀr en av artiklarna innehÄller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

BVC-sjuksköterskan möter mÄnga förÀldrar som har frÄgor om kostintroduktion till spÀdbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter Àr att undervisa förÀldrar i kostfrÄgor. Studier har visat att förÀldrar upplever att de fÄr olika rÄd frÄn BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra förÀldrarna osÀkra pÄ vilka rÄd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostrÄd till förÀldrar vid introduktion av fast föda till spÀdbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden i Region Halland. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

SammanfattningSyfte: Syftet Ă€r att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden inför och under förlossning samt under barnets första Ă„r. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i Ă„ldern noll till tre Ă„r, samtliga mĂ€n och pappor, valdes ut frĂ„n kontaktnĂ€t. InnehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för dataanalys. Resultat: Mycket hĂ€nder i pappornas liv under barnets första Ă„r och det Ă€r av stor betydelse hur sjukvĂ„rdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfĂ€llig information, att vĂ€xa in i papprollen samt bristande förĂ€ldrautbildningen. Pappan fĂ„r ofta en sekundĂ€r roll i omhĂ€ndertagandet av barnet, det Ă€r vanligt att mamman Ă€r hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan kĂ€nner att han har svĂ„righeter med att anknyta till barnet.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gÀller barnets möjlighet och rÀtt till kommunikation och delaktighet. Följande frÄgestÀllningar ska precisera syftet: Hur uppfattar förÀldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn pÄ förskolan? Hur uppfattar förÀldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle förÀldrarna önska att det sÄg ut? Vad innebÀr begreppen kommunikation och delaktighet för förÀldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via förÀldrars berÀttelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att uppfatta, erfara och förstÄ olika fenomen.

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse som kan erfaras pÄ olika sÀtt. Barns smÀrta skiljer sig frÄn vuxnas och hanteras dÀrför pÄ olika sÀtt. NÀr barn kommer i kontakt med vÄrd Àr nÄlrelaterade procedurer nÄgot som kan framkalla mycket smÀrta och Ängest hos barn. Det kan utgöra ett vÄrdlidande och ge problem i framtida vÄrd.  Sjuksköterskan behöver ta hÀnsyn till barns Älder och erfarenhet och tillÀmpa individanpassad vÄrd. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillrÀckligt med kunskap kring barns smÀrtupplevelser.

Detta examensarbete behandlar problemet med att testa inbyggda system i kontorsmiljö. För att göra detta och dÀrigenom kunna göra anrop pÄ det inbyggda systemets API, mÄste detta anrop skickas som ett seriellt datapaket över en seriell kommunikationslÀnk som TCP/IP.Detta möjliggjordes genom att först upprÀtta en kommunikationslÀnk med protokollet TCP/IP, dÀr anvÀndningen av POSIX-sockets tillÀmpades. För att packa ner och packa upp funktionsanropen till seriell data implementerades ett protokoll som följdes nÀr detta utfördes. Hantering av data i samband med överföring över TCP/IP sköttes av ett protokoll vid namn BGSFP, ett protokoll som bygger pÄ det tidigare protokollet TSFP..

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, sÄsom förÀlder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svÄrigheter samt vÀrdet av en tidigt faststÀlld ADHD- diagnos. PÄ sÄ sÀtt Äsyftas en tydligare och en mer fördjupad förstÄelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhÄllas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. UtifrÄn studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrÄn en humanvetenskaplig ansats, dÀr inspiration hÀmtats frÄn hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering anvÀnds ytterst sÀllan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjÀnst uppges vara att den bibringar förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.