Vi som gjorde den hÀr studien heter Marie-Louise Ekvall- MÄbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 Äringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstÄdda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? FrÄgestÀllningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprÀtthÄlla den röda trÄden.

Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundlÀggande, men ocksÄ behörighetsgivande kurs som ingÄr i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala pÄ elprogrammets första Ärskurs.I detta arbete har jag försökt fÄ svar pÄ, vilken av tvÄ olika arbetsupplÀgg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare pÄ i nÀstkommande Ärskurser. Den stora skillnaden i upplÀggen, Àr utgÄngspunkten för kursen. Efterforskningen Àr i första hand byggd pÄ intervjuer med elever ur tvÄ olika Ärskullar..

AbstractEssay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child.Supervisor: Stig MontinThe purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists.I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children?s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists.Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Syftet med denna rapport Àr att nÄ kunskap om hur fritidspedagoger kan arbeta för att skapa trygghet, vÀnskap och verka för en inkluderande miljö inom skolan och fritidshemmet. Rapportens tillÀmpade insamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer i syfte till att samla in bred data. Just denna metod valdes för att kunna ge fritidspedagogen möjlighet att ge sÄ uttömmande svar som möjligt under intervjutillfÀllet. Inför intervjuerna hade fÀrdigbestÀmda frÄgeomrÄden skapats, medan de efterföljande följdfrÄgorna tillÀts variera beroende pÄ de svar som gavs. Antalet informanter som stÀllde upp för att intervjuas var Ätta stycken.

Syftet med denna studie Ă€r att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt till sagor och sprĂ„k undersöks, samt vilka konsekvenser det fĂ„r för barnets sprĂ„kliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan pĂ„ olika sĂ€tt frĂ€mjar barns sprĂ„kliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhĂ„lla sig till sagan och sprĂ„ket Ă€r av stor betydelse. Även vad lĂ€roplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens sprĂ„kutveckling.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

Under de senaste Ärtiondena har förstÄelsen ökat för att förmÄgan till sjÀlvreglering Àr central för barns utveckling. Den ses som grundlÀggande för att kunna relatera och kommunicera med andra och ocksÄ hur vi klarar av den stress och de pÄfrestningar som livet ibland innebÀr. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att försöka förstÄ om, och i sÄ fall hur, man kan koppla förÀndringar av förmÄgan till sjÀlvreglering hos barn till interventioner under en Theraplaybaserad behandling och om förÀndringarna Àr mÀrkbara i vardagen. Undersökningen Àr gjord i tre delar. I den första har jag följt tre behandlingar genom film under de första fem respektive sex sessionerna och i den andra delen har jag intervjuat behandlarna. Fokus har legat pÄ om man kan se att barnets förmÄga till sjÀlvreglering ökar och vad behandlaren gör som Ästadkommer detta.

Undersökningen syftar till att belysa förskollÀrares pedagogiska syn pÄ barns kommunikativa förmÄgor i en flersprÄkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mÄngkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mÄngkulturell, flersprÄkig förskola. Resultatet pÄvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgÄr Àven att de har olika arbetssÀtt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan pÄ olika sÀtt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmÀrksammat kroppssprÄket som en viktig faktor för bÄde barn och pedagoger i en mÄngkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation Àr ett bra hjÀlpmedel för att motivera och stÀrka barnets sprÄkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svÄrigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhÄller sig till förÀldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har anvÀnts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna Àr verksamma bÄde pÄ familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien ÄskÄdliggör att behandlarna uppvisar en spridning i Äsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berÀttelse framkommer att flertalet brottas med frÄgor om hur viktig parrelationen Àr i förhÄllande till barnets symtom samt om det Àr gÄngbart att arbeta med parrelationen utifrÄn förÀldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar Àven kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerÄdgivningens.Flera behandlare berÀttar att parrelationen inte inledningsvis Àr i fokus, men att parrelationen mÄnga gÄnger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgÄ att se hur den pÄverkar barnet.Samtliga behandlare berÀttar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar bÄde om att barnets symtom har upphört och om att förÀldrarnas relation har förbÀttrats.Studien har gjort det tydligt att det inte Àr enkelt att avgöra vad som ska fokuseras pÄ och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete pÄ en familjemottagning, nÀr förÀldrar söker för symtom hos.

Bakgrund: Varje Är fÄr ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebÀr en stor omstÀllning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för förÀldrarna. VÄrdpersonalen har dÄ en viktig roll, för att förÀldrarna ska kÀnna trygghet i situationen. FörÀldrars behov av omvÄrdnad bör tillgodoses, sÄ de i sin tur kan ge stöd Ät sitt barn. Familjefokuserad omvÄrdnad har anvÀnts som teoretisk referensram i studien.

En undersökning om svenska mammor som fÄr barn i tonÄren, upp till och med nitton Är, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans lÄga Älder, en lÀgre social status och sÀmre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. JÀmförelser mellan tonÄrsmammor och mammor mellan 25 och 29 Är visar att tonÄrsmammorna oftare kommer frÄn svÄra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, Àr i högre utstrÀckning beroende av bidrag, har dÄligt sjÀlvförtroende och fÄr ett mindre socialt stöd. Forskning visar Àven att barn till tonÄrsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att fÄ beteendesvÄrigheter och inlÀrnings- och sprÄksvÄrigheter samt begÄ brott. Syftet Àr att undersöka om tonÄrsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer Àn Àldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begÄ kriminella handlingar.

Att fÄ barn och bilda familj Àr en omvÀlvande hÀndelse i en kvinnas liv. Blivande förÀldrar har ofta en bild av att deras nyfödda barn skall ammas. Att amma Àr nÄgot en kvinna kan behöva lÀra sig och det kan gÄ olika lÀtt för olika kvinnor. I vÄrt arbete som neonatalsjuksköterskor hjÀlper vi mödrar med amning och det har vÀckt frÄgan hos oss om kvinnor upplever att de fÄr det stöd vid amning som de behöver. Syftet med pilotstudien Àr att beskriva förstagÄngsmödrars upplevelse av stöd vid amning av sjuksköterskor pÄ BB/egenvÄrdsavdelning och pÄ BVC under barnets första 3 mÄnader.

För etthundrafjorton Är sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv Är senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlÀngtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de tvÄ Är som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frÄnvaro. En av de grupperna Àr invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas dÀr för allasÄ behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning Àr positivt för barnets utveckling bÄde fysiskt och socialt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan förÀldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var Àven att granska kvalitén gÀllande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna.Metod: En beskrivande litteraturstudie som Àr baserad pÄ 14 artiklar, varav hÀlften var kvantitativa och hÀlften kvalitativa. Artiklarna Àr sökta och pÄtrÀffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.