PÄ ett hem för vÄrd och boende (HVB) kan barn som misstÀnks fara illa pÄ nÄgot sÀtt placeras av socialtjÀnsten med eller utan förÀlder, för att deras situation ska utredas och lÀmpliga insatser ska kunna utformas om sÄ behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förstÄelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade pÄ HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanstÀlldes med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet Àr placerat pÄ HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan förÀldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden pÄ HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

I Sverige insjuknar varje Är ca 600 ungdomar i Äldrarna 0-14 Är i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. FörÀldrar, anhöriga och barn mÄste lÀra sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrÄn de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvÄrden med viktig kunskap och vÄrd under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vÄrd av barn pÄ sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Östersunds kommun ombesörjer omsorgen för de ensamkommande asylsökande barnen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n (3) utvalda artiklar ur Barnkonventionen. Studien bygger pĂ„ sex halvstrukturerade intervjuer med olika nyckelpersoner kring de ensamkommande barnen; sĂ„som socialsekreterare, gode mĂ€n, personal samt team-ledare pĂ„ asylboendet. Resultatet av studien visar att kommunen vidtar olika Ă„tgĂ€rder för barnens rehabilitering och möjlighet till inflytande och delaktighet. Emellertid Ă€r begreppet rehabilitering problematiskt, dĂ„ denna mĂ„lgrupp inte alltid Ă€r mottaglig för behandling. Vidare framkom att rehabilitering inte alltid Ă€r den bĂ€sta mĂ„lsĂ€ttningen.

Genom att göra en studie med fenomenografisk ansats, har jag försökt att studera hur förÀldrar och lÀrare upplever att det Àr att fÄ en neuropsykiatrisk diagnos pÄ sitt barn. Jag har i min studie utgÄtt frÄn min egen förförstÄelse, eftersom jag Àr förÀlder till en pojke med DAMP. Efter att ha intervjuat, skrivit ner och analyserat mitt material upptÀckte jag tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Jag har ocksÄ försökt att kortfattat förklara diagnoserna AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. I min litteraturgenomgÄng har jag presenterat de som företrÀder det positiva med en neuropsykiatrisk diagnos och de som företrÀder det negativa med att fÄ en neuropsykiatrisk diagnos.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn Ă€r en av de största folkhĂ€losutmaningarna pĂ„ 2000-talet och sprider sig som en epidemi i vĂ€rlfĂ€rdslĂ€nder. Preventivt hĂ€lsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sĂ€tta in Ă„tgĂ€rder som hĂ€lsosamtal och rĂ„dgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptĂ€cka övervikt och fetma hos barn i lĂ„gstadiet. Tidigare forskning har visat att förĂ€ldrarnas instĂ€llning och familjens livsstil har en stor inverkan pĂ„ barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av förĂ€ldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lĂ„gstadiet.

BakgrundInom sjukvÄrden Àr det grundlÀggande med en fungerande kommunikation, dÄ det ger förutsÀttningar för en god omvÄrdnad. Kommunikation innebÀr bland annat överföring av information. Alla patienter har rÀtt till information om procedurer och ÄtgÀrder, vilket Àven gÀller dÄ patienterna Àr barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vÄrden och ges möjlighet till medbestÀmmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet fÄr en bÀttre förstÄelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad.

Begreppet kÀnsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshÄllning som Àr relaterad till mÀnniskors förmÄga att hantera problem som uppstÄr i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, dÀr förÀldrarnas samspel med barnet vanligtvis Àr central. Hur en förÀlder förhÄller sig till ett barn kan dÀrför ses om en viktig del i barnets utveckling dÀr olika uppfostringsstilar kommer att pÄverka barnets utveckling gÀllande olika förmÄgor. En förÀlders förhÄllningssÀtt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmÄgor, dÀribland KASAM.

Syftet med arbetet Àr att fÄ insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning Àr montessorimaterielen en hjÀlp för dyslektiker vilket pÄvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen Àr kÀrnan i montessoripedagogiken och att den Àr bra för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Pedagogerna anser att tidig lÀs- och skrivinlÀrning gynnar barn med potentiala lÀs- och skrivsvÄrigheter, men att man inte ska forcera ett barn till lÀsning vilket kan ge blockering.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Tanken med vÄrt examensarbete var att vi skulle ge oss sjÀlva en bra start i arbetslivet. Dels genom att komma igÄng mer med lÄtskrivandet men framförallt att fÄ inblick i vad som ska till för att vi senare ska kunna ta oss hela vÀgen. Att slÄ sig in i musikbranschen som lÄtskrivare/producent Àr ingen lÀtt uppgift och att göra sig ett namn som en sÄdan duo eller ett sÄdant team Àr fÄ förunnat.Internet Àr ett bra forum att visa upp sig pÄ men dÀr om nÄgonstans slÄss man med mÄnga om uppmÀrksamheten. De moment som alltid varit viktiga finns fortfarande kvar trots Internets intÄg. Produktion, presentation och kontaktnÀt Àr tre viktiga hörnstenar till den framgÄng som mÄnga söker..

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Studiens syfte Àr att undersöka hur socialtjÀnsten hanterar familjehemsplaceringar av barn med utlÀndsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade omrÄdena Àr Rinkeby i Stockholm, RosengÄrd i Malmö och LÀrjedalen i Göteborg. OmrÄdena Àr utvalda genom gemensamma faktorer som mÄnga ensamstÄende förÀldrar, hög invandrartÀthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör matchningen mellan barn med utlÀndsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjÀnsten tar hÀnsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjÀnsten samt litteratur inom omrÄdet.