Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om förÀldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet nÀr det gÀller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjÀlp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. FörÀldern ingÄr i ett allmÀnt system av normalitet, sÄsom övriga samhÀllsmedlemmar. Studiens fokus ligger pÄ förÀlderns agerande utefter detta i förhÄllande till den situation som barnets funktionsnedsÀttning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebÀr att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid Àr i fas med varandra.

Syftet med studien Àr att ur ett barnperspektiv fÄ en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig frÄn de professionellas och familjehemsförÀldrars. MÄlet Àr att vi utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar kring detta ska kunna fÄ en kunskap om hur man bedömer vad som Àr barnets bÀsta och om uttrycket ?blod Àr tjockare Àn vatten?, alltsÄ att biologiska förÀldrar i stort sÀtt alltid har rÀtt till sina barn, överensstÀmmer med detta. För att fÄ detta besvarat har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebÀr det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar pÄ ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgÄtt frÄn barnets bÀsta under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsförÀldrar och barnsekreterare.

Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrÀdsla, varav mÄnga Àr barn. StickrÀdsla kan ge upphov till fysiska och kÀnslomÀssiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insÀttning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och kÀnslan av att förlora kontrollen samt svimning nÀr rÀdslan Àr oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmÀnsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrÀdsla. Metod: Metoden Àr en kvalitativ litteraturbaserad studie.

Syftet med arbetet Àr att undersöka beslutanderÀtten vid gemensam vÄrdnad samt konsekvenserna av att vÄrdnadshavare inte kan enas i frÄgor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Det rÀttsliga förhÄllandet mellan barn och förÀldrar stadgas i FB. De senaste lagÀndringarna angÄende vÄrdnad trÀdde i kraft 2006. De nya vÄrdnadsreglerna syftade till att stÀrka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bÀsta.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angÄende barnperspektiv och barnets bÀsta inom den sociala barnavÄrden genom att jÀmföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavÄrden. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som bÄde teori och metod, av de ovan nÀmnda dokumenten. Resultatet sÀger mig att den forna diskursen framhÀvde vÄrdnadshavarnas rÀttigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rÀttigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsÀkra ett barnperspektiv framhÄlls vikten av delaktighet.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnÄ en god hÀlsa. Kostvanor grundlÀggs tidigt och dÀrför har kostinformationen under barnets första levnadsÄr en stor betydelse. Genom att BVC uppmÀrksammar förÀldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig Älder och anpassar informationen efter deras behov kan hÀlsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsÄr. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.