Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som Àr homosexuellt; hur man tÀnkte och kÀnde nÀr man fick vetskap om barnets lÀggning och hur man upplever det idag. Författarens utgÄngspunkt Àr att det heteronormativa samhÀlle har betydelse för vÄr syn pÄ homosexualitet och för hur förÀldrar reagerar nÀr deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrÄn en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av förÀldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet vÀckte bÄde sorg och rÀdsla och för ungefÀr hÀlften av dem kom det som en fullstÀndig chock. Med tiden har de svÄra kÀnslorna avtagit i styrka och flera förÀldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de sjÀlva har mognat som mÀnniskor och kommit nÀrmare sina barn.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan samtala om döden och döendet med barn som har livshotande sjukdomar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultatet bearbetades och presenterades utifrÄn de nio grundelementen i professionell, omvÄrdnadsorienterad kommunikation. Resultatet visade att en förutsÀttning för att sjuksköterskor ska kunna samtala om döden och döendet med barn Àr att de visar empati, har yrkeskunskap samt ett mÄl för samtalet.

Intentionen med föreliggande uppsats Àr att lÀsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavÄrden Àr uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssÀtt har vi dÀrför sökt att blottlÀgga denna. NÀrmare bestÀmt har vi inriktat oss pÄ att analysera synsÀttet gÀllande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska förÀldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sÄlunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med förÀldrarna faststÀllts. Vi har Àven sökt upptÀcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmÀnt vedertagna.

Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av en neuropsykiatrisk utredning för förÀldrars upplevelse av sitt barn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förÀldrar vars barn genomgÄtt en neuropsykiatrisk utredning pÄ BUP i UmeÄ. Det transkriberade materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis förÀndring i förÀldrarnas upplevelse av barnet efter utredningen. FörÀldrarna upplevde att de fÄtt förklaring, bekrÀftelse och ny kunskap samt en vidgad empatisk förstÄelse för barnets svÄrigheter. Utredningen sÄg till barnets svÄrigheter i sin helhet och förÀldrarnas frÄgor och oro blev mötta.

Inom omrÄdet barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia pÄstÄr bygga sin verksamhet pÄ delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvÀrderas detta pÄstÄende utifrÄn frÄgan: Har förskollÀrarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier nÀr det gÀller deras roll i barnets vardagssprÄkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys Äsikter om sprÄk och lÀrarens roll analyseras och jÀmförs med ett hermeneutiskt angreppssÀtt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn pÄ förskollÀrarens roll nÀr det gÀller barnets vardagssprÄkliga utveckling och Vygotskys teorier inom omrÄdet.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Varje Ă„r Ă€r 47 000 barn med om att deras förĂ€ldrar separerar. I de flesta fall kan frĂ„gor om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge lösas utan en vĂ„rdnadstvist, men i flera fall blir barnen föremĂ„l för utredningar och domslut som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Svensk lagstiftnings utgĂ„ngspunkt Ă€r att barnets bĂ€sta ska vara avgörande i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Även barnkonventionen Ă€r tydlig med detta och betonar ocksĂ„ vikten av att utreda barnets vilja och lĂ„ta det vĂ€ga tungt.SYFTE: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad rĂ€ttsreglerna i förĂ€ldrabalkens sjĂ€tte kapitel sĂ€ger om barnets bĂ€sta och barnets vilja vid tvistefrĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge samt att studera hur dessa rĂ€ttsregler anvĂ€nds i praktiken, det vill sĂ€ga hur domstolar förstĂ„r och dömer utefter rĂ€ttsreglerna.METOD: Uppsatsen anvĂ€nder juridisk metod, vilket innebĂ€r att man tittar pĂ„ rĂ€ttsregler och tolkningen av dess innebörd i enskilda fall för att förstĂ„ regeln och konsekvenserna av att anvĂ€nda den regeln i det sĂ€rskilda fallet. Uppsatsen undersöker först gĂ€llande rĂ€ttsregler och studerar sedan 22 domar frĂ„n tingsrĂ€tten för att klargöra hur gĂ€llande rĂ€ttsregler fĂ„r praktisk tillĂ€mpning.TEORI: UtifrĂ„n uppsatsens juridiska metod anvĂ€nds rĂ€ttregler som teoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt.

?Barnets bÀsta Àr ett sÄdant dÀr fluffigt begrepp?? skrevs utifrÄn tanken att utreda hur ett barnperspektiv kan formuleras i förhÄllande till barn som Àr komna ur en surrogatprocess. Detta utifrÄn synvinkeln av ett antal personer som Àr eller tÀnker sig till att bli förÀldrar via en surrogatprocess och ytterligare ett antal familjerÀttssekreterare. Totalt genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med sex personer. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrÄn en sÄ kallad konventionell innehÄllsanalys.

Syftet med studien Ă€r att, utifrĂ„n en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerĂ€ttssekreterare presenterar och bedömer barnets bĂ€sta och vĂ„ld i nĂ€ra relationer i 16 vĂ„rdnads-, boende- och umgĂ€ngesutredningar. Utredningarna Ă€r gjorda av familjerĂ€tten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning anvĂ€nts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio Ă„r regelmĂ€ssigt frĂ„ntas rĂ€tten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelĂ€mnas.

I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Syftet med denna studie Àr att söka svar pÄ i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt inom socialtjÀnstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mÀta i vilken omfattning barnets nÀrvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte anvÀndes utvalda variabler för att ta reda pÄ om det finns eventuella omstÀndigheter som kan ha pÄverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt. Barnets stÀllning inom socialtjÀnsten Àr stÀrkt pÄ ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjÀnstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rÀttigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjÀnsten faststÀller om barnets möjlighet till att uttrycka sin Äsikt i Àrenden som rör dess person.  Studien Àr en kvantitativ aktstudie och empirin bestÄr av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna Àr genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.