Sökresultat:
1870 Uppsatser om Inre borggćrd - Sida 14 av 125
Höjden av lycka? : ? Tidningens personportrÀtt, livsberÀttelsens funktion och medias makt i den moderna verkligheten
Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.
Elevers perspektiv pÄ bedömning, motivation och nÀrvaro i Àmnet idrott och hÀlsa
Abstract
Syftet med studien var att ta reda pÄ om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hÀnsyn till varje individs specifika förutsÀttningar, som bedöms och betygssÀtts i idrott och hÀlsa. Syftet var Àven att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, nÀrvaro och med hur de tror att de blir bedömda i Àmnet. Studien hade sin utgÄngspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkÀter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hÀlsa.
Dockrum - Att vara eller inte vara? En kvalitativ undersökning om den inre fysiska rumsmiljön i nybyggda förskolor
AbstractRapport om den inre fysiska miljön i nybyggda förskolor. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om kommunen och byggherrarna tar till vara pĂ„ pedagogernas erfarenheter om förskolan och dess verksamhet. Metoderna som valdes var observationer och intervjuer. Fyra förskolor byggda under 2000-talet observerades och pedagoger frĂ„n respektive förskola intervjuades. Ămnen som behandlades var: tanken bakom utformningen av rummen samt pĂ„ vilket sĂ€tt pedagogerna och barnen var delaktiga.
Motiverande faktorer för skönlitterÀr lÀsning : En jÀmförelse mellan elevers attityder i Är 2 och Är 5
Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterÀr lÀsning. Tio elever i Är 2 och tio elever i Är 5 har svarat pÄ en enkÀt gÀllande lÀsvanor och attityder till lÀsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om sjÀlvbestÀmmande anvÀnds som utgÄngspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrÄn lÀsvanor och attityder till lÀsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de bÄda Äldersgrupperna emellan.
Motivation och intresse: en fallstudie vid en folkhögskola
Vi har i detta utvecklingsarbete studerat eventuella förÀndringar i motivationen för skolarbetet i en klass vid en folkhögskola. Tanken var att den inre motivationen för studierna skulle kunna ökas genom att lyfta upp frÄgor som berör kunskapens mening och nytta. Vi anvÀnde oss av skriftliga reflektionsövningar i klassen för att eleverna skulle fÄ möjlighet att uttrycka sina tankar och synpunkter kring dessa frÄgor. De individuella reflektionerna diskuterades sedan i helklass. För att undersöka eventuella förÀndringar i motivation och engagemang för skolarbetet anvÀnde vi oss av attitydundersökningar, observationer i klassrummet samt genomförde en utvÀrdering i form av enskilda intervjuer med eleverna.
VAD ĂR DET SOM GER 80-TALISTER ARBETSMOTIVATION? : ? Med fokus pĂ„ inre och yttre motivationsfaktorer
Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.
Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare
Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares
motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa
fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare
forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt
inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare
och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare
forskningen p? ?mnet.
Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus
p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att
komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat
incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.
Kritiska möten mellan lÀrare och elev: en kvalitativ studie av Ätta elevers upplevelser av positivt respektive negativt bemötande
Denna studie undersöker lĂ€rare-elevrelationen utifrĂ„n elevens upplevelser. Syftet med studien var att fĂ„ fördjupad kunskap om vad det Ă€r gymnasieelever upplever nĂ€r de kĂ€nner sig positivt respektive negativt bemötta av lĂ€rare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lĂ€rarens förmĂ„ga till, eller brist pĂ„, empati Ă€r ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrĂ„n aktuell forskning. Ă
tta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati Àr en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: FörstÄelse, jÀmlikhet, engagemang och rÀttvisa.
Belöningssystem : Ăkar det personalens motivation?
Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.
Den inre klockan: Ett arbete om metronomövning
Ett arbete om hur jag genom en övningsmetod som jag tagit fram sjÀlv avgör om den övningsmetoden gör mig bÀttre pÄ att hÄlla konstanta tempon i mitt trumspel..
Vad motiverar till deltagande i vattengymnastik? : En kvalitativ undersökning av en kommuns hÀlsofrÀmjande arbete
En förutsÀttning för att fÄ folk att delta i en friskvÄrdssatsning Àr att de Àr motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstÄ den yttre och inre motivationen hos kommunanstÀllda som deltar i en friskvÄrdssatsning pÄ vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrÄn en intervjuguide baserad pÄ Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (sjÀlvbestÀmmande, kompetens, samhörighet och glÀdje) som ses som en förutsÀttning för att motivation skall uppstÄ. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glÀdje/vÀlbefinnande var centrala för att uppnÄ motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsÀttningar för att de anstÀllda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.
Vad motiverar till deltagande i vattengymnastik? : En kvalitativ undersökning av en kommuns hÀlsofrÀmjande arbete
En förutsÀttning för att fÄ folk att delta i en friskvÄrdssatsning Àr att de Àr motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstÄ den yttre och inre motivationen hos kommunanstÀllda som deltar i en friskvÄrdssatsning pÄ vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrÄn en intervjuguide baserad pÄ Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (sjÀlvbestÀmmande, kompetens, samhörighet och glÀdje) som ses som en förutsÀttning för att motivation skall uppstÄ. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glÀdje/vÀlbefinnande var centrala för att uppnÄ motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsÀttningar för att de anstÀllda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.
Hur företagsledningen styr medarbetarna mot ökad motivation
Det Àr viktigt att vi förstÄr hur organisationer influerar motivation hos de anstÀllda för att uppnÄ en effektiv organisation. De allra flesta företag har som mÄlsÀttning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem Àr att motivera de anstÀllda att nÄ uppsatta mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att anvÀnda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrÄn Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till LuleÄ.
HÄllbart vÀlbefinnande? : En kvalitativ studie om identitet och vÀlbefinnande hos Ätta frivilliga förenklare
Frivillig enkelhet Àr en livsstil/rörelse som tar avstÄnd frÄn cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhÀngarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till sjÀlvförverkligande, förestÄende miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förstÄelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och vÀlbefinnande utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgÄngspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrÄn Bourdieu (1984) och vÀrderingar utifrÄn Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-vÀrderingsmodell anvÀndes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av Ätta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och vÀlbefinnande gÄr att kombinera.
HÄllbart chefskap ? en kartlÀggning av pÄverkansfaktorer för ett hÄllbart chefskap
Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.