Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella lÀroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar nÀr en utövare kommer in pÄ en konsthögskola.Min frÄgestÀllning Àr, vilket inflytande denna informella lÀroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsomrÄde? För detta stÀller jag ocksÄ frÄgan, vilka moment som varit sÀrskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen Àr baserad pÄ intervjuer med tre informanter som sjÀlva mÄlar graffiti.Deras svar Àr sedan tolkade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av Roger SÀljö och Lev S Vygotskij texter LÀrande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lÀtt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimÄlning som gjordes utifrÄn en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen fÄr utgöra en symbol för en graffitimÄlares resa frÄn tÄg och vÀggar in pÄ en konsthögskola.MÄlningen gjordes i Vita havet pÄ Konstfack..

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.

Det Àr varje barns rÀtt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bÀsta jag under sin vistelse pÄ förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende pÄ aspekter som tid, miljö och material prÀglar förskolan jag besökt och den avdelning pÄ vilken min studie Àr gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt pÄ flertalet tillfÀllen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrÄn sina erfarenheter och intressen men framstÄr vid upprepade tillfÀllen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angÄende syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemÄl bestÄr görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som hÀnde med strukturen i elevernas berÀttelser efter att de hade fÄtt bygga berÀttelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev tvÄ berÀttelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berÀttelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Missbruk Àr en problematik vars negativa effekter framför allt pÄverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta dÄ all tid och fokus lÀggs pÄ sjÀlva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv pÄ det sÀtt som önskas skapar bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. MÀnniskor som mÄr dÄligt pÄ grund av sjukdom eller funktionsnedsÀttning kan anvÀnda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar pÄ att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjÀlp av en egenkonstruerad intervjuguide.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

This thesis is about how students see their education, creativity and future based on our understanding of the concept of entrepreneurial learning. The aim is to highlight if and how this relatively new concept in the school world is rooted in pupils everyday lives. To get answers to our questions, we talked to students about their thoughts and reflections on their schooling, but also their views on how they think their future will look like. We have also examined what students associate to the concept of creativity by letting the pupils make a mind map during the interview sessions. Research and theories are talking about how to conduct school education, but despite all this knowledge the results in todayÂŽs schools drops.

Förr i tiden producerades musik med analog hÄrdvara och datorer anvÀndes inte i nÄgon vidare utstrÀckning. PÄ 80-talet introducerades datorer och nu produceras nÀstan all musikmed hjÀlp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har pÄverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras anvÀndande av datorer i sina arbetsuppgifter har förÀndrat, förbÀttrat och försÀmrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent pÄ en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Jag har i det hÀr arbetet diskuterat skolan som plats utifrÄn Waldorfpedagogik. Har WaldorflÀrare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur stÄr det i sÄ fall i förhÄllande till resten av samhÀllet? Vad Àr det som Àr bra med deras sÀtt att ta vara pÄ platsen i skolan? Jag har tagit reda pÄ hur WaldorflÀrare kan tÀnkas anvÀnda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med WaldorflÀrare pÄ Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nÄtt resultat som jag kopplar till litteratur som jag lÀst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de anvÀnder naturen, fÀrgerna, material och rummen i sitt skolarbete.