Politisk marknadsföring Àr ur mÄnga perspektiv ett intressant Àmne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 pÄ marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring Àr att de saknar en produkt och det de sÀljer Àr deras vÀrderingar. Det finns Àven en etisk problematik som gör att det finns mÄnga regleringar om vart partierna fÄr marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning pÄ omrÄdet, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhÄllanden.

Det Àr av största vikt att lÀrare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehÄlla elevers lÀslust. Detta kan göras genom att frÄngÄ traditionella lÀromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgÄ frÄn skönlitteratur möjliggörs lÀrarens uppdrag, nÀmligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlÀrningsstil, behov och mognadsnivÄ. Med detta menar vi att undervisningen/inlÀrningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska Àmnena. Med denna metod fÄr alla elever en kÀnsla av att lyckas och dÀrmed ökar motivationen och lusten att lÀra.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Syftet med studien Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrarna förhÄller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda pÄ fördelarna med att anvÀnda digitala medier som lÀroverktyg. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie, dÀr tvÄ observationer och en intervju med en modersmÄlslÀrare anvÀnds som metod. Detta för att fÄ en förstÄelse för vilka uppfattningar som finns kring anvÀndandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet frÄn undersökningen visar att digitala medier Àr ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjÀlp av digitala verktyg skapar lÀraren positiva lÀrandesituationer som underlÀttar inlÀrningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlÀrning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, dÄ det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bÀttre arbeten..

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan frÀmja elevers visuella historiemedvetande. Detta pÄ grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi mÄste förhÄlla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fÄtt möjlighet att visualisera sina individuella förestÀllningar av det historiska fÀltet.

Vi har arbetat med ett gemensamt masterprojekt pÄ institutionen för Grafisk Design & Illustration.VÄrt projekt bygger pÄ att generera idéer, dÀr vi anvÀnder lek- och lustbetonade workshops som en metod för kreativt skapande.Som en del av vÄrt projekt sammanstÀller vi en katalog över idéerna, tÀnkt att fungera som en idébank. Eftersom det inte trycks nÄgon officiell utstÀllningskatalog pÄ Konstfack i Är vill vi lansera denna idékatalog som "den officiella utstÀllningkatalogen". Med hjÀlp av vÄr workshop-metod skapar vi 40-60 "masterprojekt" pÄ sju av Konstfacks institutioner, utifrÄn idéen att man efter en konstnÀrlig utbildning kan applicera sin kreativitet pÄ olika discipliner.Katalogen Àr viktig för att kunna presentera och jÀmföra vÄra projekt pÄ lika villkor som de Àkta masterprojekten. Denna jÀmförelse gör det möjligt för oss att vÀcka frÄgor som rör kvalitet och vÀrde i ett projekt, i relation till besökarens upplevelse av nyssnÀmnda. Kommer man kunna skilja ett textilprojekt av en masterstudent pÄ T, frÄn ett textilprojekt av tvÄ masterstudenter pÄ GD&I?.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med den sprÄkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning Àr viktigt för att klarlÀgga hur förskollÀrare ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor inom samma tÀtort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanstÀllas och analyseras i förhÄllande till vÄra frÄgestÀllningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sÄng Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar medvetet med för att frÀmja barnens utveckling av den sprÄkliga medvetenheten..

Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlÀrning ger en bra effekt och kvalité frÄn elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter frÄn Medieprogrammet vid LuleÄ gymnasium. En frÄn varje avgÄngsklass. Jag har vÀrderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lÀrt sig. Jag har gjort en karriÀrsprofil för varje student.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

BerÀttande har genom alla tider varit en del av mÀnniskans sÀtt att kommunicera information, Äsikter, vÀrderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berÀttarsituationens innehÄll, i syfte att förstÄ vad som hÀnder mellan lyssnare och berÀttare sett ur den erfarne berÀttarens perspektiv, varför man blir fÄngad av en berÀttelse, vad som underlÀttar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berÀttarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berÀttare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Resultatet visade att berÀttarsituationens dragningskraft bestÄr i ett möte mellan de inblandade och berÀttelsen, att berÀttande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berÀttandet frammanar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poÀng, i Äk 2 pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen Àr om de för kursen angivna betygskriterierna rÀcker till för att sÀtta betyg i ett Àmne som förutsÀtter ett kreativt arbete. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. IntervjufrÄgorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gÀllande betygsÀttning överhuvudtaget och betygsÀttning i praktiska Àmnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Ted Bernhardtz at work (T.B) Àr ett litet och innovativt företag med stora kunder. T.B harvuxit utanför grÀnserna av vad som kan beskrivas som en enkel och överskÄdligföretagsstruktur. Ett företag som Àr i förÀndrings- och utvecklingsfas kan ha svÄrt att hanteraarbetet i ett ostrukturerat kvalitetsledningssystem och tillförlitligheten i företaget kan kommaatt svikta om strategier Àr otillrÀckliga.Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga företagsorganisationens nuvarande struktur ochidentifiera brister gentemot kvalitetsstandarderna ISO 9000:2005 och ISO 9001:2008.DÀrefter skall en företagsanpassad grund byggas upp som förbÀttrar företagets effektivitet ochförmÄga att öka kundtillfredsstÀllelsen. En involvering av medarbetare skall införlivas sÄ attledningssystemets tillförlitlighet behÄlls.Genom teoristudier, intervjuer och företagsanalysering har en kartlÀggning av företagetsfrÀmsta brister och behov genomförts. Den visade att det fanns flertalet rutiner ocharbetsmoment som var mer Àn tillrÀckliga för att tÄla en tredjepartsrevision.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.