Medicinteknikbranschen Àr en högteknologisk och innovativ bransch som karaktÀriseras av snabba förÀndringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det Àr Àven den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en förÀnderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lÀmplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer Àr den sÄ kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats Àr att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att fÄ en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har anvÀnts, men fokus har legat pÄ kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstÀmmer i stora drag med varandra och det har inte gÄtt att utlÀsa en distinkt skillnad mellan hur mÀnnen och kvinnorna leder.

Offentlig verksamhet i Sverige bli mer innovativ enligt beslut av Sveriges riksdag. Statliga myndigheter behöver förmedla bÀttre tjÀnster till befolkningen genom att förbÀttra innovation, kvalitet och produktivitet. Den offentliga sektorn i Sverige Àr till stora delar en av de mest vÀlfungerade i vÀrlden och den svenska allmÀnheten har ett starkt förtroende för sjukvÄrden i Sverige. Det sker en stÀndig förbÀttring och utveckling av sjukvÄrden. Innovationer inom sjukvÄrden har lett till ökad livslÀngd och förbÀttring av livskvalitet eftersom alltfler sjukdomar botas eller att symptomen mildras med behandling.För att kunna genomlysa vÄrdgivande organisationers innovationsarbete skapas ett ramverk av de nyckelaktiviteter som Äterfinns i innovationsarbetet hos organisationerna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för produktplaceringsprocessen och dÀrmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. UtgÄngspunkten för att besvara syftet Àr vÀrdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet frÄn undersökningen visade pÄ att fördelarna med produktplacering Àr att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumÀrke i ett verklighetstroget sammanhang och dÀrmed görs produktionen mer trovÀrdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer Àn bara trovÀrdighet, den erbjuder ett nÀtverk med samarbetspartners, liksom ett vÀrdeskapande genom kringliggande plattformar..

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr djupintervjuer med sex aktörer som bÄde verkar inom och vet mycket om friskolevÀrlden. Syftet Àr att beskriva deras upplevelse av friskolors pÄverkan pÄ skolvÀsendet samt hur det Àr att verka inom en fristÄende skola. JÀmsides med resultatet presenteras en sammanstÀllning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristÄende skolor och dess effekter.

SextiotvÄ procent av nystartade företag i Sverige Àr aktiva efter tre Är. Företagets prestation Àr ofta synonymt med entreprenörens prestation eftersom att starta ett företag ofta Àr ett individuellt beslut som uppkommer frÄn en entreprenörs affÀrsidé. I början av företagets livscykel Àr entreprenören inblandad i samtliga delar av företaget men i och med att företaget vÀxer och entreprenören anstÀller personer att arbeta i företaget uppkommer frÄgan hur formaliserat företaget ska vara. MÄnga företag Àr sÄrbara i introduktionsfasen och eftersom överlevnadsgraden för företag Àr sÄ pass lÄg finner vi det intressant att göra en studie om hur formalisering pÄverkar prestation i introduktionsfasen. Vi har identifierat kreativitet, teknologi och omgivning som faktorer som kan styra graden av formalisering för ett företag och dessa variabler har vi valt att anvÀnda som faktorer för att uppfylla studiens syfte som Àr att genom en kvantitativ studie identifiera sambandet mellan formalisering och prestation för företag i introduktionsfasen.

Studiens syfte var att fÄ en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med fÀrg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger pÄ tvÄ bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av fÀrgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tÀnkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med fÀrg i förskolan inte bara gÄr ut pÄ att göra rÀtt utan mycket bestÄr av att fÄ prova och se vad man kan Ästakomma. En del forskning sÀger att det har varit fokus pÄ att mÀta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att mÄlningen i sig har blivit Äsidosatt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Denna magisteruppsats har för avsikt att öka kunskapen kring de varumĂ€rkesstrategier som brukas i varumĂ€rkesportföljer. Uppsatsen undersöker om varumĂ€rkesstrategier Ă€r ett fungerande verktyg i den rationaliserings- samt effektiviseringsprocess som rĂ„der inom dagligvaruhandeln. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med dryckesansvariga pĂ„ ICA, Coop samt Axfoods butiker i Lund och Helsingborg. Vidare har tre dryckesansvariga pĂ„ centralnivĂ„ intervjuats pĂ„ respektive företag. Undersökningen visade att varumĂ€rkesstrategier har en stor betydelse i den eskalerande konkurrensen om hyllplats.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Vi hör idag mycket om hur skola, vÄrd och hemvÄrd inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del vÀljer att sÀga att New Public Management, en ny styrreform som svept över vÀrldens offentliga organisationer, Àr anledningen. I denna uppsats Àr syftet att undersöka en kommunal hemvÄrdsorganisation i Sverige som genomgÄtt ett antal förÀndringar som pÄverkat mÄnga delar av verksamheten. Genom att uppmÀrksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter sÄsom strÀvan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förÀndringen pÄverkat organisationen, och om den skapat nÄgra utmaningar. Studien bygger pÄ Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni pÄ fritids idag? ? en studie om barn lÀrande pÄ fritidshem Malmö: GrundlÀrarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och belysa barns lÀrande pÄ fritidshem. Studien har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan barns lÀrande pÄ fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lÀr sig pÄ fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och dÀrför finns det inte heller mycket kring just barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.