Syftet med denna studie var att studera hur den nyanställda integreras in i organisationen. Få en bild av vad platschefens roll i integrationen är samt att undersöka hur arbetsgruppen reagerar vid en nyanställning. Men även att se hur en ny fungerande arbetsgrupp skapas då en nyanställd kommer in i organisationen. Genom att ta del av de olika perspektiven har en djupare förståelse kunnat skapas. Materialet i studien består av en kvalitativ metod, med åtta intervjuer plus en provintervju.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Organisationsförändring och dess effekter är något som många upplever. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförändring inom sjukvården. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid två olika avdelningar på ett sjukhus i Skåne, där verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförändring, en sammanslagning av två avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen själva önskat en sammanslagning, inte minst utifrån behovet av en ny chef. Denna önskan är enligt respondenterna, en av avdelningarnas främsta syfte till organisationsförändringen.

Huruvida organisationskulturer lyckas jämkas ihop har visat sig vara en viktig förutsättningför att nå framgång med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell särprägel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte är att få en förståelse för hur norm- och värderingssystemet har utvecklats på lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrån studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnå syftet ville jag se hur de rådande normerna och värderingarna stämde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mån tidigare förvaltningarnas särprägel levde kvar.Organisationskultur är ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utsträckning det går att förändra den.

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Målet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar cykel som ryms ireservdäcksplatsen på dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete Luleås Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvägagångssätt följer den designmetodik som tillämpas på programmet Teknisk Design vid Luleås Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, därefter ett Gantt-schema som beskriver vad som skall göras och när. Genom att metodiskt arbeta fram önskemål och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sållas ut tills det endast är ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet är en portabel cykel i konceptstadiet.

Bakgrund:Det diskuteras ideligen kring de fyra storbankerna i media angående trender och framtidsutsikter. I Sverige är utbudet av banker stort, trots det skiljer de sig inte mycket åt gentemot kunder. Företag arbetar ständigt med att positionera varumärket gentemot kunder, dock skall inte den interna marknadsföringen bortses. Företagsledningen kommunicerar internt med att förmedla värderingar samt visioner vilket motiverar de anställda.Syfte:Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera Handelsbankens interna markandsföring samt integrationen av varumärket i organisationen för att sedan analysera effekterna utav det. Resultaten ur intervjuerna kommer att analyseras med hjälp av teorier. Metod:En kvalitativ fallstudie med abduktion som forskningsansats.

This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial..

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjänar feedback många syften i enorganisation, och är därför ett ständigt aktuellt och relevant ämne. Somliga ledarstilar passarbättre än andra i olika organisationer, då organisationskulturen har en stor påverkan på hurledarskapet mottages. På grund av detta påverkas även relationen mellan ledare och medarbetareoch hur tvåvägskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersökssamspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbackeninom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsättningarnaför feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.