Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Miljön på en intensivvårdsavdelning präglas av den tekniska utrustningen vilket kan inge rädsla hos den kritiskt sjuke patienten. Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. När patienter hamnar på en intensivvårdsavdelning är det många åtgärder och undersökningar som ska ske snabbt vilket kan leda till blottad integritet och patienter uppfattar ofta inte vad som sker. Som sjuksköterska är det viktigt att se människan bakom alla maskiner, att uppmärksamma när patienter är utsatta för lidande och lindra lidandet. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om hur patienterna åsamkas lidande på en IVA och hur de arbetar för att lindra lidande.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Införandet av en mobil intensivvårdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vård. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns långt framskridna planer på att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inläggning på barnintensivvårdsavdelningen/barnintermediäravdelningen (BIVA/BIMA) på ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter på BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i åldern 0-18 år i studien.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

BakgrundDjup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning.MetodStudien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter.

Bakgrund. Sömnproblem är mycket vanligt förekommande i vårt samhälle och ca 24 % av Sveriges befolkning har sömnproblem idag. Sömnen har en fundamental funktion för vår hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Djupsömnen är viktig för fysisk återhämtning och REM sömnen är viktig för psykisk återhämtning. Störningar i dessa kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.

 SAMMANFATTNINGBakgrundPostoperativt illamående och kräkningar (PONV) är de vanligaste komplikationerna efter kirurgi och anestesi. Många patienter kan uppleva illamående och kräkningar som ett större problem än postoperativ smärta i samband med kirurgiska ingrepp. Faktorer som kön, ålder och åksjuka kan öka risken att drabbas av PONV.SyfteStudiens syfte var att undersöka förekomsten av illamående efter hjärtkirurgi. Vi ville även kartlägga om det fanns skillnad mellan kvinnor och män, i ålder samt samband mellan åksjuka och tid med respiratorbehandling och illamående.   MetodStudiens design var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av ett frågeformulär bland patienter som genomgått hjärtkirurgi.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar.

Introduktion Att leva med en stomi innebär både fysiska, mentala och sociala utmaningar för patienten. Alla patienter är enskilda individer som har olika behov. För att sjuksköterskan ska kunna möta dessa behov behövs mer kunskap om hur patienter med stomi upplever sin situation och hur deras omvårdnadsbehov ser ut.Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi samt erfarenhet av vård och behov av omvårdnad. Metod Arbetet är en litteraturöversikt och bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har tagits fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

Undernäring är vanligt på sjukhus samt vård och omsorgsboenden. Ofta blir patienter undernärda under vårdtiden trots riktlinjer som ska motarbeta undernäring. Att vara undernärd försvårar läkningsprocessen och bidrar till förlängd lidande och sjukhusvistelse. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar aptiten och stimulerar till ett ökat matintag hos patienter i vård- och omsorgsboenden och på sjukhus. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där 13 artiklar ingick.