Patienter i behov av palliativ omvårdnad finns på många vårdenheter och målet med modern palliativ vård är att främja livskvalitet. I vården har personalens bemötande stor betydelse för patienters välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvårdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att få omsorg utan att behöva fråga, att bli sedd som människa inger hopp, att lita på personalens kunskaper.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

Introduktion: PET/CT är en relativt ny högteknologisk metod som främst används inom tumördiagnostik. Patienter med tumörsjukdom genomgår ofta många olika undersökningar som ett led i en utredning och/eller behandling. En högteknologisk undersökning kan vara skrämmande för patienter med tumörsjukdom och leda till ångest av flera anledningar, som oro över resultatet och osäkerhet över undersökningssituationen. Röntgensjuksköterskan har ett ansvar i att stödja och informera patienten utifrån patientens individuella behov. Att få kunskap om PET/CT-tekniken och de upplevelser och behov patienter med tumörsjukdom har, kan öka röntgensjuksköterskans möjlighet att bemöta dessa patienters specifika vårdbehov.

Cancerbeskedet har förödande effekt för den närstående likväl som för patienten. Det uppstår oftast negativa känslor som hjälplöshet, maktlöshet, ångest, oro, ilska och förlust av kontroll hos närstående. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att leva med patienter med hjärntumör. Metod är en litteraturstudie som baserar sig på tio vetenskapliga artiklar. Resultatvisar att närstående till hjärntumör patienter befinner sig i en mycket utsatt situation där de ofta saknar tillräckligt med stöd kanske framförallt från hälso- och sjukvården men även från familj och vänner.

Bakgrund: Blodsmittorna hiv, hepatit B och hepatit C har spridits med hög hastighet sedan smittorna upptäcktes och sjuksköterskan har blivit allt mer involverad i vården av blodsmittade patienter. Det sätt som sjuksköterskan vårdar denna patientgrupp på, kan bestämmas genom hennes eller hans attityder till blodsmitta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen resulterade i sex kategorier.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006).

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående inför problem associerat med livshotande sjukdom. Situationen vid livets slut kan se ut på olika sätt, likaså de palliativa insatserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i palliativ fas. Metod:En litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design har gjorts med artikelsökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ, som motsvarade studiens syfte valdes ut och analyserades.

SAMMANFATTNINGSyfteStudiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patientermed fetma.MetodStudien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyrasjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ettuniversitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys.ResultatInformanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. Ikategorin ?Resurser? beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen.?Praktisk omvårdnad? beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden avpatienterna.

Dialysär en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförändringar för patienten. Peritonealdialysbehandlingkräver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som påverkar livskvaliten hos patienter som genomgårperitonealdialys. Metoden somanvändes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

Patienter på IVA är utsatta för obehagliga upplevelser, både genom sjukdom, behandling och vårdmiljö. Närstående beskriver känslor av overklighet och skräck. Patienter minns drömmar, mardrömmar och faktiska händelser lång tid efter intensivvårdsvistelsen. Dagbok används på många IVA-avdelningar för att ge patienten ett underlag att bearbeta händelser och eventuella minnesluckor från vårdtiden. Syftet med litteraturstudien är att belysa betydelsen av dagbok för IVA-patienter och deras närstående.

Diabetes mellitus är ett världsomfattande problem. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av sjukdomen. Forskning visar att utlandsfödda patienter ofta har en annan uppfattning om vad diabetes innebär jämfört med vårdpersonal, vilket kan leda till missförstånd i vårdsituationer. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur patienter med diabetes typ 2, och med ursprung från ett annat land, upplever och hanterar livet med sjukdomen i ett nytt land. En litteratursökning genomfördes och 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling analyserades.