Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården, både i Sverige och internationellt. Riskfaktorerna är många, och särskilt äldre och multisjuka patienter är drabbade. Många äldre har ett otillräckligt näringsintag vilket kan leda till malnutrition och oönskad viktnedgång.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget angående relationen mellan näringstillstånd, trycksår och trycksårsläkning.Metod: Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design.Resultat: Resultatet visade att patienter med trycksår ofta var malnutrierade, hade haft oönskad viktnedgång och ett lågt BMI. Ett näringstillskott innehållande vitaminerna A, C, E, proteiner och mineraler, och ett kaloritillskott för att täcka kroppens energibehov gav en förbättrad sårläkning.Slutsatser: Nutrition påverkade trycksårsförekomst och trycksårsläkning hos både malnutrierade och icke malnutrierade patienter. Sjuksköterskans arbetsuppgift innebär att tillgodose ett adekvat näringsintag hos patienter med trycksår..

Introduktion: 2012 begicks c:a 1500 suicid i Sverige och antalet suicidförsök ökar. En del av de patienter som försökt ta sitt liv behöver intensivvård. Tidigare forskning pekar på att det är svårt att vårda och bemöta patienter som försökt begå suicid. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och bemötande av den suicidala patienten kan påverka kvaliteten på omvårdnaden som ges.Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar av att vårda patienter efter ett suicidförsök.Metod: En pilotstudie har genomförts med hjälp av en fokusgruppsintervju, där fem intensivvårdssjuksköterskor deltog. Intervjun transkriberades ordagrant och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur det analyserade materialet: Mötet med patient och anhöriga, Vården av patienter efter suicidförsök, En grund till konflikter samt Att inte räcka till.

I Sverige är idag 148 000 människor drabbade av demens och det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vår äldre befolkning. Patienter med demens återfinns idag inom de flesta av hälso- och sjukvårdens kontext och som vårdpersonal är det viktigt att bemöta dessa patienter så bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med demens inom slutenvården. För att svara på syftet söktes vetenskapliga studier om ämnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet användes i analysen.

Bakgrund: Ett beteende som uppmärksammas mer och mer i samhället och blir allt vanligare är avsiktligt självskadebeteende. Beteendet är vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna är mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande själsliga problem och det borde därför vara av betydelse för omvårdnadspersonal att kunna se bakom ett självskadebeteende för att hjälpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Sjuksköterskan på den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, däribland patienter med psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk ohälsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Människan tillbringar en tredjedel av sitt liv i sömn det är ett behov vilket hon inte kan vara utan. Patienter som vårdas på IVA drabbas frekvent av sömnstörningar och därmed sömnbrist. Tidigare gjorda studier tyder på att IVA patienter upplever sömnstörningar som ett stort problem. Syfte: Att beskriva sömnförändringar, sömnpåverkande faktorer och sömnförbättrande omvårdnadsåtgärder för IVA-patienter. Metod: Databassökning gjordes och nyckelord har identifierats.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Det är få sjukdomar som har lika stor inverkan på en människa som drabbats som just cancer. Varje år ökar antalet drabbade och cirka var tredje människa kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom många av dessa behandlingar sker på mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vårdformer att möta denna form av patienter. Då är det viktigt att veta vilken omvårdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de får. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad vid pågående cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

 Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i väntan på levertransplantation samt efter levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar iväntan på levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var denkategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan pålevertransplantation.I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienterefter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hospatienter i väntan på levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kansjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.