VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollÀrare som arbetar pÄ samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehÄll. Vi valde att tolka vÄrt insamlade material utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhÀver en syn pÄ barn, kunskap och lÀrande som Àr lÀmpligt för studiens Àmne. VÄr tolkning av vÄr insamlade empiri visade resultat pÄ att förskollÀrarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollÀrarnas syn pÄ barn, kunskap och lÀrande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollÀrares arbetssÀtt skiljer sig frÄn de tvÄ resterande respondenterna dÄ förskollÀraren arbetar utifrÄn, vÄr tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och vÀljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Klamydia Àr idag den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Antalet klamydiafallhar ökat i Sverige sedan 1997 och mest bland ungdomar i Äldern 15 till 24 Är. Syftet med denna studie var att kartlÀgga kunskapslÀget om klamydia hos elever i Ärskursnio i Sverige och att undersöka varifrÄn de fÄtt information och kunskap.En enkÀt med bÄde strukturerade och ostrukturerade frÄgor delades ut i tvÄniondeklasser i Göteborg. Av 28 möjliga respondenter valde 26 av dessa att delta i studien.Materialet frÄn datainsamlingen analyserades dels i statistikprogrammet SPSS och dels enligtkvantitativ innehÄllsanalys.Respondenterna visste generellt att klamydia Àr en könssjukdom som smittar viasex/samlag och att 9/10 fall av klamydia Äterfinns bland dem som Àr 15-29 Är. NÀstan allarespondenter visste att man kan skydda sig mot klamydia genom att anvÀnda kondom.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och fo?rva?ntas bidra till en o?kning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modefo?retags stora utvecklingspotential. Trots dessa fo?rva?ntningar sto?ter ma?nga av de svenska modefo?retagen pa? problem vid deras internationalisering. Tre av de fra?msta problemen vi funnit a?r: (1) En avsaknad av affa?rsma?ssig kunskap till fo?ljd av att fo?retagen ofta grundas och drivs av en designer.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Interventioner som hÀlsofrÀmjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohÀlsa hos anstÀllda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anstÀllda verktyg att tillsammans arbeta för en bÀttre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur chefer och medarbetare i tvÄ separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjÀnst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet Àr ocksÄ att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha nÄgon inverkan pÄ individerna sjÀlva och pÄverkan pÄ deras dagliga arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa frisvar frÄn enkÀter insamlade under en intervention inom offentlig sektor dÀr cirka 480 personer deltog.

          Skolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Personer som lever med diabetes- typ 2 behöver ofta genomgĂ„ livsstilsförĂ€ndringar. Diabetes typ-2 har beskrivits som svĂ„rare att hantera Ă€n andra lĂ„ngvariga sjukdomar dĂ„ orsakerna kring detta, beskrivs vara relaterade till kunskap och motivation hos dem som lever med diabetes. Även vĂ„rdpersonalens instĂ€llning till sjukdomen beskrivs vara betydande för sambandet mellan tillfredstĂ€llande behandling och vĂ€lbefinnande hos personer med diabetes. Att fĂ„ kunskap om personers upplevelser att lĂ€ra sig att leva med sjukdomen Ă€r viktigt för att kunna möta de behov som personen har. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att lĂ€ra sig leva med typ-2 diabetes.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehÄll bestÄende av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vÀgen för analysen genom beskrivningar och giltighet angÄende kunskapsutveckling, kompetens och de lÀrande.Studieobjektet definieras genom nÄgra kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhÀllsplanerande sektorn i det svenska samhÀllet. Empiriskt bygger datamaterialet pÄ intervjuer med Ätta representanter frÄn tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning Àr att kompetens fordrar ett synsÀtt som innebÀr kunskapsutveckling. DÀrför förs ett teoretiskt resonemang kring nÄgra faktorer vilka kan betraktas pÄverka synen pÄ kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nÄ "rÀtt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och dÀrmed till de internaliserade normer som dÀr gÀller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och mÄlinriktning det vill sÀga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestÀmmer att de ska ha denna kunskap. Det Àr intressant att undersöka dessa begrepp beroende pÄ att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt vÄra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolÄr. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr individuella intervjuer har utförts pÄ 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman dÀr varje begrepp ÄskÄdliggörs i 4 olika nivÄer. Eleverna i undersökningen vet inte med sÀkerhet vad det Àr som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för Àmnet idrott och hÀlsa, dels finna en förklaring till kunskapslÀget. VÄra frÄgestÀllningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhÀmtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehÄll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jÀmfört med elever med lÄga betyg i Àmnet idrott och hÀlsa? PÄ vilket sÀtt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmÀngd?MetodData har samlats in genom en enkÀtundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraÄrselever pÄ en mellanstor gymnasieskola i en nÀrförort till Stockholm. EnkÀten behandlade tre övergripande Àmnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhÄllande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.