Forskning visar att tillgÄngen till rÀtt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, Àr en förutsÀttning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en sÄ kallad ?broker? som kopplar ihop kontakter och affÀrsnÀtverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrÀmjande organisation mellan Finland och Sverige som hÀr benÀmns som ?HandelsfrÀmjaren?.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

SammanfattningSkolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rÀdsla och fördomar. NÀr vÄrdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar mÄste de kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vÄrdaren mÄnga patienter som bÀr pÄ smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kÀnda, upplevelserna skiljer sig Ät beroende pÄ hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivÄbestÀmma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta omrÄde var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att vÀljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades anvÀnde sig avsÄvÀl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrÄn kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan pÄverkas av sÄvÀl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner mÀnniskor med HIV i vÀrlden. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rÀdda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har dÀrför anvÀnt överdrivna försiktighetsÄtgÀrder. Sjuksköterskor bÀr med sig personliga och professionella förestÀllningar om hÀlsa/sjukdom, dessa pÄverkar hur de vÄrdar patienter.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

Denna empiriska undersökning började utifrÄn ett antagande om att det inte skedde sÄ mycket kunskapsöverföring ombord pÄ fartyg. Syftet var att ta reda pÄ hur kunskapsöverföring sker mellan dÀckbefÀl ombord. FrÄgestÀllningen att ta reda pÄ var om det fanns nÄgra direktiv frÄn rederiets kontor, hur sÄg man pÄ nya och erfarna befÀls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta nÀr det var ont om tid?Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frÄgeformulÀr dÀr en objektiv metod anvÀndes. Respondenterna valdes frÄn bara ett fartyg dÄ intresset var att se hur det fungerade pÄ just det fartyget.Slutsatserna var att det inte skedde nÄgon organiserad kunskapsöverföring ombord pÄ fartyget.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnÀmnden, CSN, och hur samarbetsklimatet pÄverkar kunskapsöverföringen. Det Àr enkvalitativ fallstudie som Àr inriktad pÄ de Àrenden som krÀver bedömning. Dessa benÀmnskomplexa Àrenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fÄs av att hanterakomplexa Àrenden kan CSN uppnÄ ett gemensamt synsÀtt för att sÀkerstÀlla att liknande Àrendenbehandlas pÄ likartat sÀtt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer pÄolika positioner inom CSN.

Arbetets huvudsakliga del har varit att undersöka om slöjdens praktiska problemlösning anvÀnds i kunskapssamhÀllets yrken. Vi har sedan gjort en direkt koppling till slöjdens problemlösning. För att ge lÀsaren en inblick i begreppen har vi Àgnat mycket plats till definitionen av slöjd, problemlösning och kunskapssamhÀllet. Metoden vi har anvÀnt Àr en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i vÄr studie visade att problemlösning var vanligt förekommande i vÄra informanters yrken men ingen kunde se ett samband mellan slöjdens problemlösning och yrkeslivets problemlösning.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Vi har i vÄrt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende pÄ informationssökning och kÀllkritik. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka kÀllkritiska metoder de anvÀnder för att sÄlla och granska information pÄ Internet.VÄra frÄgestÀllningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur gÄr de tillvÀga för att ta reda pÄ fakta?2. Vilka kÀllkritiska metoder anvÀnder de i samband med informationssökning pÄ Internet?3.