Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen hur man utifrÄn konstnÀrligt arbete kan synliggöra kunskap och lÀrande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen Àr att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsÀttningar för handledningsuppgiften i undervisning och fÄ den kreativa processen tillgÀnglig för kunskap och lÀrande. Genom att fÄ tillgÄng till denna typ av kunskap och lÀrande kan vi bÀttre synliggöra vad det Àr vi lÀr oss, hur vi vÀrderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och fÄr insikt i vÀrdet av kreativitet och konstnÀrligt arbete.Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen utifrÄn tre undersöknings omrÄden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundlÀggande plattform för bÄde uppsats och gestaltning.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever pĂ„ fordonsprogrammet. Ämnet lĂ„g nĂ€ra till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrĂ€desvis elever pĂ„ fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever Ă€r pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sĂ„dant som rör de yrkesförberedande programmen pĂ„ gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett Ă€mne som de sjĂ€lva har svĂ„rt att förstĂ„ ?nyttan av?.

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda pÄ om eleverna i Är 3 fÄr med sig goda grunder i aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nÄ mÄlen för matematik i Är 9.Syftet Àr att kartlÀgga grunderna inom aritmetik för Är 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och pÄverkar undervisningen. Med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda, analysera om eleverna i Är 3 i en vÀstsvensk kommundel har rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfrÄga:Har eleverna i Är 3 i en given vÀstsvensk kommundel, rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik, utifrÄn de ramar som pÄverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartlÀggningen Àr didaktisk Àmnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgÄngen.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

FÄ institutioner Àr i lika hög grad som skolan föremÄl för forskning och Äsikter. Alla har rÀtt att sÀga sitt nÀr det gÀller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanÄt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfÀllet Àr ett vidgat textbegreppstÀnkande. Nytt Àr ocksÄ att individuella utvecklingsplaner ska upprÀttas för varje elev. ?Individualitet? Àr ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

En gymnasieklass i spanska som modernt sprÄk, steg 4, fyllde i tre enkÀter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam lÀsning av skönlitterÀra texter, i detta fall en microberÀttelse/kortprosa. I studien Àr begreppet dialog centralt och förstÄs som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrÄn en kontinuerlig interaktion mellan elevlÀsare, dvs. lÀsare som Àr elever och lÀser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess lÀsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan lÀsning och dialog för förstÄelse och tolkning av den fiktiva texten, elevlÀsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av lÀsningen och dialogen samt hur det didaktiska sÀttet att anvÀnda den fiktiva texten i undervisningen pÄverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svÄrigheter i lÀsningen av skönlitterÀra texter. ElevlÀsarnas mÄl med lÀsningen Àr att lÀra sig nya ord samt att uttrycka sig pÄ spanska och i mindre grad tolkningen av sjÀlva texten utifrÄn kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlÀtta svÄrigheter i lÀsningen av texten nÀr det gÀller i översÀttning, förstÄelse och tolkning.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tÀnkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och hÀndelser i vÀrlden. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istÀllet tÀnkande som ett emergent fenomen som uppstÄr ur erfarandet av kroppens aktivitet i vÀrlden. Begrepps mening har istÀllet sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp fÄr sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lÀrande som modifiering av tidigare kunskap.

Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till ökad förstÄelse om samhÀllskunskapsundervisningens innehÄll, genomförande och utformning pÄ gymnasiet dÀr digital teknik anvÀnds.Fokus i uppsatsen har legat pÄ att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de tvÄ lÀrare som undervisar klasserna fÄ inblickar i hur lÀrare designar undervisning och hur elevrollen kan förstÄs nÀr digital teknik anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap. Till hjÀlp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lÀrsekvenser och iscensÀttning anvÀnts. Det senare begreppet syftar pÄ faktorer sÄsom lÀrarnas arbetssÀtt och tillgÀngliga resurser som prÀglar en lÀrsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nÀmna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i nÄgon form ingÄr i lÀrarnas design av undervisningen. Exempelvis har lÀrarna genomfört genomgÄngar med hjÀlp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter dÀr elever ska anvÀnda sig av sina datorer. I elevrollen ingÄr bland annat att vara dator- och InternetanvÀndare men ocksÄ av att anteckna och lyssna.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna anvÀnds i religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Dels av lÀrare och dels hur lÀromedlen handleder lÀraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslÄr som lÀmpliga arbetssÀtt för integrering av urkunder i undervisningen, men Àven vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel kÀllmaterial, i jÀmförande analyser och förstÄelse för religionernas ursprung. Jag valde att anvÀnde mig av en kvalitativ studie eftersom den lÀmpade sig bÀst för mitt syfte. För att fÄ ett vidare perspektiv pÄ min undersökning genomfördes bÄde en litteraturstudie och en intervjustudie.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske lÀraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fÀgring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jÀmförande analys med hur den stereotypiske lÀraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrÄn samma tid: Svensk LÀrartidning, Svensk Skoltidning och SkolvÀrlden. I vÄr jÀmförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi ocksÄ skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktÀr som tidsenligt inte stÀmde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden sÄg pÄ lÀrande, samt hur en lÀrare skall vara. VÄr önskan Àr att lÀrare och lÀrarstudenter skall kunna anvÀnda denna analys för att ifrÄgasÀtta samt fundera kring sin egen lÀrarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska lÀraren representeras dels inom filmens vÀrld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvÀrlden..

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.