AbstractThe aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher?s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher?s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Den hÀr studien undersöker hur förutsÀttningar för lÀrande förÀndras genom digital humanities.UtgÄngspunkt för lÀrande hÀmtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. TeoretiskutgÄngspunkt för att uppnÄ förstÄelse inom digital humanities Àr hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrÄnolika kunskapsskapande aktiviteter inom lÀrande och hur lÀrande kan frÀmjas genom digitalaverktyg och inlÀrningsmiljöer. Studien belyser exempel pÄ hur digital humanities stÀller nyakrav pÄ undervisning och den lÀrande samt att digitala öppna universitet med fri tillgÄng tillmaterial och undervisning, förÀndrar förutsÀttningarna för institutioner..

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att, utifrĂ„n den kritik som ofta riktas mot lĂ€rarutbildningen, undersöka hur lĂ€rarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehĂ„ll. För att nĂ„ syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lĂ€rarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning pĂ„ lĂ€rarstudenter som lĂ€ser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vĂ„rterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten.

Att anvÀnda sig av rörelse i undervisningen för att förstÀrka inlÀrning Àr en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleÄldern. Syftet med uppsatsen Àr att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlÀrning av matematik upp till skolÄr tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlÀrningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har Àven fokuserat pÄ rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan pÄ utvecklingen. Via enkÀter har vi fÄtt fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger anvÀnder sig av rörelsemoment för att förstÀrka matematisk inlÀrning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har anvÀnts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att mÄnga pedagoger medvetet anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning, frÀmst i de lÀgre skolÄren. De har Àven en god insikt om rörelsens betydelse för inlÀrning och socialt vÀlbefinnande..

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare pÄ Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring anvÀnts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet Àr implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids Àr explicit, att det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Already during the 90s, research showed that girls and boys are presented in different ways in judgments according to ? 3 LVU. While sexuality was given a large space in the girls' judgments, it was barely mentioned in the boys'. This study aims to investigate how the legal genders boy and girl are presented in judgments made according to ? 3 LVU during 2023.

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

 Syftet med studien Àr att göra tydligt vilken kunskap förskollÀrare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute pÄ fÀltet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollÀrare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstÀckande enkÀtundersökning riktad till 400 förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare behöver en grundlÀggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstÄ och vidta alt. hÀnvisa till nödvÀndiga ÄtgÀrder. Det framgÄr Àven att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.