Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.

Bokens paratexter skapar lÀsarens första intryck och förvÀntan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges ocksÄ didaktisk inspiration till litteraturlÀsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom Äsikter om hur ett verk bör inledas. De verk som analyseras Àr Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, FrÀmlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt. Gemensamt för verken Àr att de vÀcker olika sorters frÄgor hos lÀsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgÄr med olika tydlighet..

Syfte:Syftet med studien Àr dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, anvÀnds i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna anvÀndning kan ha pÄ en elevs, med sprÄkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt för studien har anvÀnts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv Àr relationellt, vilket innebÀr att svÄrigheter inte primÀrt ses som nÄgot som ligger hos individen utan Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsÀtt anvÀnts och delar och helhet tolkas i en pÄgÄende kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lÀrare och genomgÄng av aktuellt ÄtgÀrdsprogram.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Syftet med denna studie Àr att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnÄ detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades Ätta olika komponenter i praktisk kunskap. Det rÄder konsensus dessa filosofer emellan om att denna Àr kopplad till handling och/eller Àr grundad pÄ erfarenhet. Den praktiska kunskapen Àr kontextualiserad och i vissa avseenden rÄder det ett dialektiskt förhÄllande mellan teori och praktik.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka kompetenser elitf?reningar v?rdes?tter hos tr?nare. Samt vilka kunskapsluckor de har inom sin verksamhet.Metod: Detta ?r en kvalitativ studie, d?r semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats anv?ndes. De intervjuade deltagarna representerade elitf?reningar inom olika sporter.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka faktorer som vuxna upplever har betydelse f?r sina livsmedelsval i butik och hur dessa faktorer h?nger samman med attityder till och k?pav k?ttsubstitut.Metod: Studien genomf?rdes som en kvantitativ tv?rsnittsstudie med datainsamling via en webbaserad enk?t. Urvalet bestod av vuxna personer ?ver 18 ?r som rekryteradesgenom ett bekv?mlighetsurval via sociala medier och personliga n?tverk. Enk?ten inneh?ll fr?gor om kostvanor, livsmedelsval, attityder till k?ttsubstitut och sj?lvrapporterat k?pbeteende.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lÀrarens val av kursinnehÄll och elevernas intressen i Ärkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat tvÄ religionslÀrare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd pÄ elevinflytande. Eleverna har svarat pÄ enkÀter om deras intressen för Àmnen och omrÄden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog tvÄ lÀrare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Uppsatsen undersöker med hjÀlp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv. .

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt fÀrre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens Àr sÀrskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhÀllskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta omrÄde. Uppsatsen innehÄller en studie kring hur ett urval av samhÀllskunskapslÀrare tÀnker kring sin undervisning om demokrati inom samhÀllskunskap A och hur deras lÀroböcker hanterar demokratiomrÄdet. Den undersökningen relateras till tvÄ demokratisyner som Àr den normativa och den funktionalistiska.

VÄrt syfte med detta arbete var att nÄ förstÄelse av lÀrarutbildningens uppdrag att utbilda lÀrare pÄ 2000-talet. För att nÄ detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktÀrisera förÀndringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gÀllande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poÀng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus pÄ en av delkurserna, LÀrares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktÀriserade vi förÀndringar i mÄlen, i kursplanerna karaktÀriserade vi förÀndringar i syftet och mÄlen och slutligen i kurshandledningarna karaktÀriserade vi förÀndringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet InnehÄll och upplÀggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vÄr analys sÄg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i bÄde presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förÀndrades.

Syftet med knowledge management Àr att försöka omvandla de anstÀlldas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlÀtta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anstÀlldes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och fÀrdigheter, personlighet samt professionalism ingÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och vÄra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anstÀllda besitter.