Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Denna C-uppsats Àr en studie av hur tvÄ pedagogers olika grunduppfattningar om elevers sprÄkutveckling (tal-, lÀs- och skrivutveckling) gör sig gÀllande i undervisningen pÄ tvÄ olika skolor i fyra Ärskurs 2 - klasser. Det Àr de bÄda pedagogernas undervisning och sÀtt att se pÄ lÀrande som stÄr i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka med vilka argument valet av lÀromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- lÀs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av tvÄ verksamma lÀrare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med lÀromedel och skönlitteratur i elevers sprÄkutveckling. VÄrt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

Mentala modeller bestÄr av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt pÄ varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en fÀrdighet utvecklas. Enligt denna teori föregÄr deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar pÄ frÄgestÀllningen: Àr deklarativ kunskap alltid en förutsÀttning för den procedurella?Ett experiment utfördes med tvÄ oberoende grupper.

Blomqvist, Kristina (2007): AnvÀnds elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkÀtstudie av nÄgra avgÄngsklasser vid tvÄ gymnasieskolor.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

 Uppsatsen utreder hur sprÄk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning sprÄkförÀndringar i en lokal dialekt, TorsömÄlet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras Àven hur sprÄkundervisning kan stödja sprÄk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att sprÄket Àr nÀra förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de dÀrför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgÄtt förÀndringar i alla undersökta variablerna sÄsom, förÀndring relaterat till tid, sprÄk och kön, samt sprÄk och Älder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslÄs sprÄkundervisning belysa alla sprÄkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av bÄde sprÄklig kompetens och identitet, sÄ kallad kontrastiv undervisning.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas frÄn olika hÄll, nÀmligen ilitteratur, elevers syn pÄ att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lÀrareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns mÄnga som föresprÄkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stÀrker det elevernas koncentrationsförmÄga, eleverna fÄr en sinnligpÄverkan som Àr positiv och de fÄr arbeta praktiskt vilket befrÀmjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stÀrker utomhusverksamheten hÀlsan, bÄde hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lÀgre Ärskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i sÄ stor utstrÀckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnÀr vÀdret var varm och skönt. De ansÄg att de lÀrde sig pÄ ett annat sÀtt Àn i klassrummet ochdetta sÀtt var ett bra sÀtt.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar experiment och laborationer inom Àmnet fysik. Ett annat syfte Àr att kartlÀgga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lÀrande. Som grund för detta examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning som genomförts pÄ 250 elever i grundskolans senare Ärskurser och gymnasieelever som lÀser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det Àr intressevÀckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lÀr sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stÀmmer vÀl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

För att alla elever ska kunna uppnÄ scientific literacy bör man utgÄ frÄn barnens erfarenheter dÀr naturorienterade Àmnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mÀnskliga sida, och dÀrmed visa att NO Àr mer Àn fakta. Elever behöver lÀra om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.