Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

AbstractSyftet med denna undersökning Ă€r att intervjua pedagoger för att fĂ„ vet mer om synen pĂ„ bild som ett verktyg i lĂ€rande processen och om de pedagogerna anser att de utnyttjar bilden som en medierande och Ă€mnesövergripande resurs. Undersökningen Ă€r gjord genom att fem pedagoger pĂ„ olika skolor i SkĂ„ne och Blekinge har intervjuats. Undersökningen Ă€r fokuserad pĂ„ pedagogernas kunskap och instĂ€llning till bildanvĂ€ndandet. Resultat visar att pedagogerna har en stor vilja att utveckla sig för att skapa motivation och en bĂ€ttre miljö dĂ€r eleverna kan utöva bildanvĂ€ndandet. Det finns en kunskap om hur integrativt lĂ€rande fungerar, bĂ„de hur bild och andra Ă€mnen kan lĂ€nkas ihop i ett Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och hur bilden kan utnyttjas Ă€mnesspecifikt.Ämnesord: Mediering, bild, bildanvĂ€ndande, integrativt lĂ€rande, motivation, skapande och miljö .

This literature study compiles available data and examines the potential environmental benefits of marine reuse and material recycling of fishery-related plastic waste at the Soten?s marine recycling center (M?VC). The marine environment faces significant challenges due to littering, where abandoned, lost, or otherwise discarded fishing gear constitutes a major source of both ghost fishing and plastic pollution. Through a literature review and analysis of the polymers polyethylene (PE), polypropylene (PP), and polyamide (PA), the study evaluates how circular resource management impacts fossil resource consumption and microplastic formation. Previous results show plastic materials in the marine environment gradually fragment into secondary microplastics through a combination of UV radiation and mechanical abrasion.

GÄr det att se om en bild Àr komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkÀt har jag tagit reda pÄ hur bilder upplevs som Àr antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade pÄ kÀnsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i sÄ fall Àr i bilderna som fÄngat betraktaren och vad de tolkar som genomtÀnkt och medvetet komponerat.  En frÄga ha varit om fotointresserade personer har lÀttare för att urskilja de hÀr tvÄ olika sÀtten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det Àr i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns nÄgot annat som har en större betydelse..

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn pĂ„ sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara vĂ€l insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan pĂ„verka barnsutveckling. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för insamling av material har bestĂ„tt av sex kvalitativaintervjuer med förskollĂ€rare som Ă€r verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat pĂ„ att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som vĂ€ldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgĂ„ frĂ„n barnen kan det ske bĂ„de personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling Ă€r viktig eftersom det Ă€r desom ger barnen förutsĂ€ttningarna för att utvecklas.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen stÀndigt mellan olika besöksmÄl vilket har lett till att lÀnder mÄste finna nya sÀtt att differentiera sig pÄ. I Sveriges fall Àr det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda pÄ detta valde studien att anvÀnda en hermeneutisk metod dÀr det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kÀrnvÀrdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lÀrobok i bild utifrÄn den gÀllande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlÀrare Àr de lÀrare som sÀllan eller aldrig anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att bildlÀrare anser att det finns sÄ pass lite undervisningsmaterial inom bildÀmnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de fÄ undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden lÀraren vill ha pÄ undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning dÀr en lÀrobok i bild valdes ut och dÀrefter gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn lÀroboken och den gÀllande kursplanen i bild. Resultatet visar att lÀroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnÄendemÄl, men visar Àven att lÀroboken har ett rikt innehÄll..

Vad Àr det som Àr viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar pÄ bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebÀr att anvÀnda dessa Àmnen i undervisningen. LÀrare med olika erfarenheter av bild och drama har jÀmförts, och deras motiveringar till dessa Àmnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen Àr att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lÀrande i olika situationer. En kvalitativ metod har sÄledes anvÀnts till undersökningen av den erfarna lÀrarens arbetssÀtt.

Jag har baserat denna studie pÄ att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlÀrare ser pÄ utvecklingsmöjligheter för sina respektive Àmnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning pÄ omrÄdet. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlÀrare har jag besvarat mina frÄgestÀllningar: Hur ser forskningen pÄ möjligheter för utveckling av bild- och slöjdÀmnet? Vad anser yrkesverksamma lÀrare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för Àmnet? Undersökningen har visat pÄ att bildÀmnet kan vinna pÄ och bör öka sin digitalisering och slöjdÀmnet skulle vinna pÄ att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stÀrka Àmnenas roll i den framtida skolan. Men Àven ett större helhetstÀnkande över undervisningen kan vara efterstrÀvansvÀrt dÀr lÀrare kan integrera de sÄ kallade teoretiska och praktiska Àmnena med varandra.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Syftet med detta arbete har varit att bekrÀfta att film Àr anvÀndbart och bör dessutom enligt styrdokument anvÀndas i undervisningen. Vi ville veta hur lÀrare gÄr till vÀga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda pÄ vilka hinder lÀrare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film Àr anvÀndbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar bland lÀrare pÄ gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lÀrare anvÀnder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt. Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.