VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollÀrare i olika förskolor inom PiteÄ kommun. UtifrÄn resultatet har vi sett att samtliga förskollÀrare upplever att pedagogens eget intresse för skapande Àr av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar Àven att förskollÀrarna inte upplever att andra faktorer sÄsom lokal, tid, ekonomi begrÀnsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollÀrare upplever att barnen i nÄgon utstrÀckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

Journalistiken i dag gÄr igenom en förÀndring till följd avbland annat Àgarkoncentrationer, nedskÀrningar och otydligare grÀnser mellanpubliceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder fÄrallt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt flertidningsredaktioner börjar anvÀnda sig av multijournalister som ska arbeta i bÄde text, bildoch rörligt material.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den pÄgÄende förÀndringen av journalistikenkan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar..

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhÄllningssÀtt till matematik och deras sÀtt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i arbetet med matematik pÄ förskolan.UtgÄngspunkten för arbetet utgörs av LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom omrÄdet. Den empiriska delen bestÄr av en undersökning som omfattar en enkÀt och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag pÄ nÄgra aktiviteter som exemplifierar tillÀmpningen av bild i arbete med matematik pÄ förskolan. Undersökningen tyder pÄ att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, men trots det anvÀnds den relativt lite i samband med matematik..

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslĂ€rare, en speciallĂ€rare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i sprĂ„kliga lĂ€rprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig Ă„t pĂ„ grund av deras olika sprĂ„kförmĂ„gor. Ambitionen har ocksĂ„ varit att synliggöra goda inlĂ€rningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt pĂ„ vilket sĂ€tt dessa strategier kan utveckla den sprĂ„kliga förmĂ„gan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi Ă€r i behov av multisensoriska lĂ€rprocesser för gynnsam sprĂ„kutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det Ă€r betydelsefullt att eleverna anvĂ€nder sig av skapande i bild och illustration för att komma Ă„t sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, sĂ€rskilt eleven med dyslexi.

Om rörlig bild pÄ konstmuseet och begreppen medialisering och aktivering..

Syftet med arbetet Àr att belysa möjligheter och metoder för ett Àmnesövergripande arbetssÀtt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen sÄsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sÀtt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. UtgÄngspunkten Àr att studien ska besvara hur lÀrarna arbetar Àmnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhÄller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. FrÄgan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehÄll ska ocksÄ fÄ svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av omrÄdet, men de Àr alla lÀrare, lÀrarutbildare eller workshopsledare. Resultatet Àr belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Atomer och molekyler kanske Àr komplext för mÄnga, men i en lÀrarhandledning har jag försökt att lÀra ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. LÀrarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att fÄ en bild av vardagsförestÀllningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat Àr att det gÄr att lÀra ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för nÄgot. Eleverna hade bra koll pÄ olika grundÀmnen, fick intresse för att anvÀnda sig av stereolupp för att se nÀrmare pÄ föremÄl..

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poÀng, i Äk 2 pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen Àr om de för kursen angivna betygskriterierna rÀcker till för att sÀtta betyg i ett Àmne som förutsÀtter ett kreativt arbete. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. IntervjufrÄgorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gÀllande betygsÀttning överhuvudtaget och betygsÀttning i praktiska Àmnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjĂ€rde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rĂ€ttvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behĂ„lla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rĂ€ttvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.