Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning.  Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 Är sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det Ärligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar frÄn vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

I det hÀr examensarbetet har vi pÄ tvÄ olika förskolor undersökt hur pedagoger förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och sÀger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andrasprÄk. I vÄr undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet Àr den grundteori vi utgÄr ifrÄn dÄ vi talar om barns sprÄkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Marknadsföring och kontakt med kunder utformas pÄ ett sÀtt som ska vara fördelaktigt för företagsryktet. Ryktet skapar sedan en bild av företaget. Den bild Àr det som blir det förmedlade varumÀrket och i lÀngden Àven en viktig framgÄngsfaktor. Förutom reklam, logotyp och slogans lyfter företag i servicebranschen in inredning och arkitektur som en del av detta varumÀrkesarbete. DÀr har lokalen betydelse för att kunderna ska lockas till butiken eller restaurangen, öka köpintentionen samt för att kommunicera företagets vÀrdeord.

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Uppsatsen bygger pĂ„ en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoĂ„rsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frĂ„gar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns nĂ„gon förĂ€ndring över tid? Är det kanske sĂ„ att Veckorevyn Ă€r dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar bĂ„de en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av nĂ€rlĂ€sning av tio artiklar. I nĂ€rlĂ€sningen har vi anvĂ€nt oss av Britt HultĂ©ns Journalistikanalys (2000).

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ var ifrÄn gymnasieelever i Stockholm hÀmtar sin kunskap om vad hÀlsa innebÀr. FrÄgestÀllningarna var; vad betyder hÀlsa för eleverna, var fÄr eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hÀlsa ifrÄn och pÄ vilket sÀtt upplever eleverna att medias bild pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa? MetodI studiens anvÀndes enkÀtfrÄgor vilka delvis tar utgÄngspunkt ifrÄn KASAM. ResultatHÀlsa för eleverna innebÀr att mÄ bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), Àta sund och nyttig mat (52 %) och vara vÀltrÀnad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i Àmnet idrott och hÀlsa. Skolan tillsammans med trÀnare, vÀnner och familj Àr elevernas primÀra kunskapskÀlla i vad hÀlsa innebÀr.

Denna studie utgÄr frÄn en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstÄ och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för lÀraren i grundskoleÀmnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lÀrare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lÀrarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstÄs.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur lÀraren i hem och konsumentkunskap, förvÀntas vara och agera. En bild som beskriver en prÀktig, lite gnÀllig och petig kvinna, en praktisk person som lÀgger sig i det mesta och dessutom Àr nÄgot fyrkantig. I studien framkom att HK-lÀraren kÀnner till schablonens existens men kÀnner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhÄllningssÀtt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-lÀraren lÀrsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien pÄ vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lÀrarens subjektivitet Àr konstruerad..

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning gymnasielÀrare uppfattar islamofobiska Äsikter hos sina elever, och hur detta pÄverkar deras didaktiska val nÀr de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gÀllande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess anvÀndning, samt litteratur gÀllande islamofobi och religionsundervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielÀrare i religionskunskap ser pÄ problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar pÄ att de ser islamofobi som ett problematiskt omrÄde att arbeta med, och de menar att eleverna fÄr mÄnga av sina uppfattningar gÀllande islam frÄn media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utstrÀckning sÀgas gÀlla lÀromedel.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning Ànda sedan införandet av KL pÄ 1920- talet. Kopplingen innebÀr att beskattningen i de allra flesta fall baseras pÄ företagens redovisning. Redovisningen Àr dynamisk eftersom den i hög utstrÀckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed Àr ett begrepp som Àr skapat att passa en stor massa av företag i mÄnga olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och dÀrmed nÀr de skall tas upp till beskattning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se om det Àr av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rÀttsstandard i bÄde redovisningen och beskattningen.

Den 1 januari 2005 trÀdde en ny redovisningsstandard ikraft som gÀller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna Àr influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rÀttvisande bild som ett övergripande rÀttesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebÀr detta en utmaning dÄ landet varit prÀglat av ett mer legalistiskt synsÀtt företrÀtt av försiktighetsprincipen. Det nya synsÀttet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och anvÀnder sig i större utstrÀckning av marknadsvÀrderingar. FörÀndringen har effekter pÄ kvaliteten i redovisningen.