Syfte: Idag förvÀntar sig allt fler kunder och anstÀllda att företag ska ta stort ansvar i samhÀllet och inte bara generera vinst och sÀkra jobben för sina anstÀllda . Detta samhÀllsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) Àven pÄ svenska men ofta Àr ett mer relevant begrepp ?samhÀllsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda pÄ varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad CSR Àr.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhÀlle.? Vad CSR fÄr för pÄverkan pÄ företagens bild utÄt sett och dess ekonomiska vinning pÄ grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har anvÀnt oss av hermeneutikens förhÄllningssÀtt dÀr tolkning stÄr för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har anvÀnts och undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver Àven arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fÄtt en djupare och bredare bild av vad CSR Àr och vad den har för betydelse för dagens samhÀlle och dess affÀrsverksamhet.

Syfte: Vi upplever att mÀnniskor i vÄr omgivning har en negativ bild av fastighetsmÀklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekrÀftar Àven detta. VÄrt syfte med den hÀr studien Àr dÀrför att:? Ge vÄr bild av fastighetsmÀklare.? Skriva en debattartikel och fÄ denna publicerad.Genom att uppfylla ovanstÄende syfte vill vi besvara frÄgorna:? Varför har fastighetsmÀklare ett dÄligt rykte?? Vad kan göras för att förbÀttra ryktet?Metod: Vi har utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt skapat denna uppsats och dÀrför lÄtit vÄr förförstÄelse och subjektivitet spegla innehÄllet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Examensarbetet behandlar skuggor i frÀmst fotografisk konst. FrÄgestÀllningen lyder. Vad Àr skuggor? Hur kan de anvÀndas i konst? Jag avser genom dessa frÄgor att finna exempel i konsten och sÀtta fokus pÄ de egenskaper skuggan kan ge en bild. Skuggan kan exempelvis fungera som en hÀnvisning till minnet, som en frÀmmandegörande betydelse eller göra att det sker en fördröjning vid betraktandet av en bild.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sÀtta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföretrÀdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mÄl.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrÀdare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mÄl av verksamhetsföretrÀdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en vÀg/medel för att nÄ mÄlen?Metod och material: För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har jag valt att samla in dokument som anvÀnts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföretrÀdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ innehÄllsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stÀmmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföretrÀdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rÄdgivning om rÀttigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföretrÀdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mÄl uppfylls, men att mÄl som krÀver samhÀllsförÀndringar inte kan uppnÄs av verksamheten..

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av den bebyggelseförÀndring som skett i UtviksomrÄdet under de senaste 150-200 Ären. Jag har arbetat med flera frÄgestÀllningar kring omrÄdet. Hur lÄngt tillbaka har det varit aktivitet pÄ Mjusen? Hur har omrÄdet utvecklats frÄn fÀboddrift till sÄgverksindustri till sommarstugeomrÄden och vad finns kvar idag av byggnader och mark? Vilken funktion fyller omrÄdet idag?För att hitta svar pÄ mina frÄgor har jag studerat gamla kartor och bilder, lÀst lokalhistorisk litteratur om Àmnet och gjort intervjuer med personer som minns fÀboddriftenstid. Jag har Àven via webben studerat Urban Sikeborgs sida Familjer i Norrala, pÄ Genealogi.se dÀr jag funnit tingsÀrenden, sÄ lÄngt tillbaka som till 1640-talet, pÄ personer som brukar skogen och marken pÄ fÀbodomrÄdet.Genom mitt arbete har jag fÄtt en tydlig bild av hur omrÄdet förÀndrats under tid.

Ett varumÀrke Àr av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumÀrket Àr organisationsidentiteten. Den pÄverkar anstÀllda och genom dem organisationens kunder. Det hÀr gör att organisationsidentiteten Àr ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stÀrka ett varumÀrke. Systembolaget Àr ett företag med monopol pÄ alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte vÀrdet pÄ ett starkt varumÀrke, snarare tvÀrtom.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillÀmpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla Àmnet som metod ihop med barnen i förskolan..

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts pÄ de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus pÄ ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förstÄelse för ljudets funktioner i filmen samt se pÄ hur ljudet pÄverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var ocksÄ att bidra till en bÀttre förstÄelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berÀttarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrÄn en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovÀrdighet och Àkthet, att beskriva föremÄl och speciellt huvudkaraktÀrens fysiska attribut samt att ge en respons pÄ det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger ÄskÄdaren en tydlig kÀnsla för omgivningen filmen.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och arbetar kring bild, fÀrg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgra skillnader dÄ förskolan har tillgÄng till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och dÄ förskolan inte har det.FrÄgestÀllningarna Àr som följer:?Vilka faktorer anser förskollÀrarna viktiga i förskolebarns fÀrg ? och formskapande??Vilken betydelse har tillgÄngen till en ateljerista för den skapande verksamheten?Vi har i vÄr undersökning genomfört Ätta intervjuer av förskollÀrare. TvÄ av respondenterna var Àven utbildade till ateljerista. TvÄ av respondenterna hade tillgÄng till en ateljerista och fyra hade inte det.

SammanfattningStudiens syfte Àr att öka förstÄelse för muslimska minoritetsgruppers bakgrund, identitet, vÀrdering och upplevelser. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har jag intervjuat 5 muslimska respondenter. Jag har anvÀnt mig av den hermeneutiska metoden och jag har anvÀnt mig av min förförstÄelse och intryck för att kunna tolka och förstÄ respondenternas upplevelser. Fem vetenskapliga artiklar har anvÀnds i denna studie som behandlar olika fenomen omkring islam och muslimer i Kanada, Sverige, Tyskland och Norge. Artiklarna handlar om hur den muslimska slöjan bemöts, vad som ligger bakom negativa attityder mot muslimer, integration och segregation och diskriminering av muslimer.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gĂ€llande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten Ă€r att unga med fullvĂ€rdiga betyg vandrar frĂ„n gymnasium till Komvux, i uppsĂ„t att höja betygen. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna sĂ„som jurist kandidatutbildning och lĂ€karutbildning. För att verifiera eller dementera vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar, har vi analyserat texter bĂ„de kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall Ă„terge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har anvĂ€nt oss av Ă€r bland annat rapporter frĂ„n bĂ„de skolverket och utbildningsdepartementet.

VÄrt intresse till att göra denna undersökning grundas pÄ det stora och vÀxande utrymme som Landskrona har fÄtt i medierna, sÀrskilt efter höstens valresultat och de debatter som förts kring kriminaliteten i Landskrona. Den bild som har presenterats i medierna har sÄledes handlat om det som Àr problematiskt och hotfullt. DÀrav Àr vÄrt syfte med denna uppsats att ta reda pÄ vad det Àr för slags brott som betraktas som mest problematiska och aktuella i Landskrona kommun och hur polisen, brottsförebyggande rÄdet och förebyggande enheten arbetar i brottsförebyggande syfte samt vad de anser Àr brottsförebyggande.Vi har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden och genomfört intervjuer med representanter frÄn ovannÀmnda institutioner.Under intervjuernas gÄng har det framkommit att ungdomskriminalitet, ungdomsgÀng och utomhusvÄld Àr det som anses vara mest aktuellt och problematiskt för tillfÀllet. Förutom brott nÀmnde intervjupersonerna Àven otrygghet bland invÄnarna, utanförskap, segregation och arbetslöshet som nÄgot aktuellt och problematiskt för Landskrona. Genom intervjuerna har vi dessutom kunnat ge en bild av hur de tre institutionerna arbetar brottsförebyggande samt vad de anser Àr brottsförebyggande arbete..

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lÀrandemetod. Syftet Àr att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lÀrare tillika retorikstudenter förhÄller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgÄngspunkt i syftet har tvÄ metoder anvÀnts; telefonintervjuer med fyra lÀrare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag frÄn yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvÀrvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begrÀnsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvÄtusen Är lÄnga historia med omfattande tillÀmpning.