Denna undersökning mÄlar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fÀltet och nÄgra av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt tvÄ personer i en separat temasektion. Exopolitiken strÀvar efter att pÄ ett disciplinerat sÀtt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellÀrt samhÀlle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mÄl, men de har bitvis olika metoder hur att nÄ dessa mÄl. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de tÀcker in olika omrÄden av exopolitiken. Det exopolitiska fÀltet framstÄr till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar pÄ mÄnga likheter med ufo-fÀltet, och Àven pÄ vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken Àven sina egna sÀrdrag och en komplex bild av framtrÀder.

Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssÀtt kunde stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod pÄ en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i Ärskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkÀtfrÄgor och strukturerade observationer. Barnen fick arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kÀrnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus Àr pÄ ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet pÄ Greveholm (1996), HÄkan BrÄkan (2003) och Mysteriet pÄ Greveholm-Grevens Äterkomst (2012). Syftet Àr att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förÀndrats frÄn 1991 till 2012.För att besvara frÄgestÀllningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv pÄ den svenska och vÀsterlÀndska kvinnan i förhÄllande till arbete och familj. Den teoretiska utgÄngspunkten för analysen finns i genusvetenskap och bestÄr i att genus Àr nÄgot icke-biologiskt som kvinnor och mÀn agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I vÀstvÀrlden lever vi i en samtid dÀr traditionella genus- och familjeroller förÀndras i mycket stor utstrÀckning.

Vi gjorde en fördjupning inom omrÄdet akutsjukvÄrd. Vi ansÄg att detta Àr ett vÀldigt primÀrt och viktigt omrÄde som vi vÀntas kunna hantera inom vÄr framtida yrkesroll som polis. Syftet med detta arbete var att fÄ ett komplement till den utbildning i akutsjukvÄrd som vi fÄtt under tiden pÄ polisutbildningen. Vi fick en god bild av hur hanteringen av skador som ambulanspersonal samt poliser anser vara viktiga att kunna hantera som utexaminerad polisaspirant. Metoden som vi anvÀnde oss av bestod i intervju med ambulanspersonal, poliser samt polisstudenter.

Syftet med uppsatsen Àr att den ska bli ett underlag för norrlÀndska företag som vill stÀrka sitt varumÀrke i bÄde norra och södra Sverige med en norrlÀndskt prÀglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt pÄ samma sÀtt varje gÄng för att bygga upp en visuell igenkÀnning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestÄende av ett frÄgeformulÀr och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar bÄde likheter och skillnader mellan sörlÀnningens och norrlÀnningens bild av Norrland.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie dÀr fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus pÄ den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som anvÀnts har frÀmst varit etnografinspirerad, dÀr jag dokumenterat med hjÀlp av filmkamera tre olika lektionstillfÀllen, nÀr eleverna gjorde en taktil bild av en kÀnd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys dÀr mÄlet har varit att utgÄ frÄn mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstÄtt under just det ögonblick kameran har fÄngat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att fÄ en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska fÄ ökade tillgÄngar till bilden och bildÀmnet pÄ grundskolan. Den frÄgestÀllning som varit aktuell har fokuserat pÄ hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i Àmnet Bild och vilken form av interaktion som uppstÄtt mellan eleverna.Eftersom Àven den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs ocksÄ skolverkets riktlinjer för att hjÀlpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nÄ mÄlen i kurs -och lÀroplaner.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

För att nÄ betyget E i Àmnet svenska behöver elever i Ärskurs 9 uppvisa förmÄgan att anvÀnda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna anvÀnder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebÀr den strategi eleverna anvÀnder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvÀrvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen pÄ gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats Àr hÀmtade frÄn det nationella provet i svenska för Ärskurs 9.

Under senare Är har en negativ bild av den svenska skolan mÄlats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. HÀr har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrÄgor. Som relativt nyblivna lÀrare blir vi förvÄnade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har vÀckt vÄrt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. VÄrt fokus har varit ordning och reda.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lÀrare mot fritidshem konstrueras av verksamma lÀrare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lÀrare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrÄn det framtrÀder. Jag har Àven försökt undersöka om den bild som kommer fram av lÀrare mot fritidshem i forskningslitteraturen pÄverkar synen pÄ den egna yrkesrollen genom att stÀlla frÄgor kring detta till de intervjuade.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att pÄ sÄ vis förstÄ och fÄ en inblick i de intervjuades livsvÀrld och perspektiv. I min studie har jag genomfört Ätta stycken semistrukturerade intervjuer med lÀrare mot fritidshem för att samla in material.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Forskning kring förÀndringsblindhet har hittills undersökt hur fenomenet gör sig gÀllande i naturliga situationer och vanliga visuella scener. Denna undersökning syftar till att testa hur förÀndringsblindhet framtrÀder vid anvÀndning av webbsidor samt att undersöka vilka typer av förÀndringar som Àr lÀttare respektive svÄrare att upptÀcka pÄ dessa. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i fyra kategorier av förÀndring. Rensinks flicker paradigm anvÀndes som förÀndringsmetod. Resultaten visade att; det var lÀttare att upptÀcka en förÀndring som inte bestÄr av en bild av en person Àn en med en bild av en person och det Àr svÄrare att lokalisera en förÀndring pÄ vÀnster sida Àn pÄ höger.

NÀr en helikopter befinner sig i brownout saknar besÀttningen referenser till omvÀrlden vilket kan försÀmra det spatiala medvetandet. Om besÀttningen inte har koll pÄ helikopterns position i luftrummet kan det leda till skador pÄ bÄde materiel och besÀttning i samband med landning. Denna rapport undersökte, pÄ ett övergripande plan, vilka möjligheter sensorer inom det elektromagnetiska spektret hade att bidra med information till det spatiala medvetandet. Rapporten fann att sensorerna behöver vara anpassningsbara till följd av stoftmolnets vida varierande karaktÀristik. Sensorerna hade möjlighet att generera en bild av landningsplatsen före brownout intrÀffar.