Sökresultat:
683 Uppsatser om Inne-hćllsanalys - Sida 42 av 46
Elevperspektiv pÄ laborativt material, en studie om hur laborativt material anvÀnds i Ärskurs 6. Students perspective on laboratory material, a study about laboratory materials used in sixth grade
En studie om det laborativa materialet i brÄkundervisningen utifrÄn elevernas perspektiv
Författare: Ruzica Pajic
Syftet med denna studie Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv pÄverkas i Ärskurs 6 utifrÄn hur laborativt material anvÀnds i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lÀrande och hur den skildras utifrÄn kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jÀmförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för anvÀndning av laborativt material i skolan.
Optimal vÀgutformning vid ökade nederbördsmÀngder
Avsikten med den hÀr rapporten var dels att lÀra mig mer om utformning av vÀgkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till utveckling av vÀgbyggande. Intresset för detta har vÀckts sedan rikliga nederbördsmÀngder stÀllde till översvÀmningsproblem vid E4:an i VÀsterbotten hösten 2012. MÄlet var att ta reda hur nederbördsmÀngderna förvÀntas bli i framtiden och komma fram till förslag pÄ bÀsta möjliga vÀgkroppsutformning efter dessa förutsÀttningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vÀgkropp ut nÀr det gÀller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker anvÀnds idag för bortledning av vatten frÄn vÀgkroppen?2) Vilka utgÄngspunkter anvÀnds idag vid vÀgutformning nÀr det gÀller nederbördsmÀngder och vilka Àr de förvÀntade förÀndringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vÀgkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förvÀntade klimatförÀndringarna? Behöver Àven vÀgens underbyggnad förÀndras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en vÀg i genomskÀrning lÀngs hela den projekterade strÀckan.
Ansvar hos förskolebarn
Sammanfattning
Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.
Sidantal: 47
Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers
uppfattningar om barns ansvar.
Författare: Mia Jetsén.
Handledare: Marjanna de Jong.
Datum: 2006 december.
Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse.
Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.
Hinder för omedelbar och effektiv rÀddningsinsats: En analys gÀllande brÀnder i industri-, reparation- eller service/tillverkningsbyggnader som handhar gasflaskor
I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid rÀddningstjÀnstens framkomst relativt begrÀnsad. Efter misslyckade försök att Äterfinna och dra ut gasflaskor, spÀrrades ett omrÄde av pÄ grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begrÀnsas eller bekÀmpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av nÀrliggande objekt. RÀddningsinsatsen avslutades nÀstan 39 timmar efter ankomst.
Brandskyddsdokumentationer för höga trÀhus: sammanstÀllning, analys och förslag till riktlinjer
NÀr Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervÄningshus med stomme av trÀ, nÄgot som varit förbjudet i byggreglerna i mer Àn hundra Är. Det finns en del potentiella svÄrigheter med att bygga i trÀ jÀmfört med obrÀnnbara material, men det Àr genomförbart. Kravet Àr att visa att funktionskraven i byggreglerna Àr uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom Àven ett krav pÄ att det vid uppförande av byggnader skall upprÀttas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgÄ förutsÀttningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.
Made in China: Ursprungslandseffekter och konsumentattityder mot kinesiska varumÀrken
Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.
Ju mer allt förÀndras desto mer förblir allt detsamma. En studie om skolans och utbildningens klassificeringsfunktion som medel för samhÀllsreproduktion
Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.
Gröna Framtidsdrömmar : En kvalitativ studie av Centerpartiets strategiarbete för valfilm inför riksdagsvalet 2010
Syfte: I vÄra svenska tidningar har bilderna fÄtt ta mer och mer plats och fÄr dÀrmed större möjlighet att pÄverka lÀsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder anvÀnds för att gestalta vÄra politiker pÄ nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmÀrksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt portrÀtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hÄrda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.
Citylogistik: En kommuns bidrag till en effektivare distributionstrafik
StÀder lockar fler och fler invÄnare frÄn landsbygden och smÄstÀder. Denna rÄdande urbaniseringstrend gör att stora stÀder vÀxer Ànnu mer och i takt med tillvÀxten ökar stÀdernas behov av godstransporter. Godstransporterna Àr nödvÀndiga för att hÄlla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan ocksÄ omhÀndertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar Àven problem i stÀderna. Stora, svÄrmanövrerade lastbilar som rör sig tÀtt inpÄ promenerande mÀnniskor i stadskÀrnan leder till en ökad olycksrisk.
Strösystem inom mjölkproduktion
Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. MÄlet med denna uppsatts Àr att fÄ fram för- och
nackdelar med nÄgra av de strösystem som finns pÄ marknaden, var olika strösystem lÀmpar sig bÀst och om det Àr skillnader i strö- och tidsÄtgÄng. Detta ska sedan kunna
vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering.
Ströprocessen Àr det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion.
Arbetet med ströning Àr monotont och kan innebÀra hÀlsorisker. Dammet frÄn strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hÀlsorisker
kan arbetet Àven orsaka risk för personskador dÄ arbetet sker inne bland djuren.
Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pÄgÄtt under en lÀngre tid och idag finns ett flertal olika alternativ pÄ den svenska marknaden.
Delade övertygelser, upplevt inflytande eller uppskattade personlighetsdrag: Ett kvantitativt experiment om olika faktorers inverkan vid koalitionsbildning
I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid rÀddningstjÀnstens framkomst relativt begrÀnsad. Efter misslyckade försök att Äterfinna och dra ut gasflaskor, spÀrrades ett omrÄde av pÄ grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begrÀnsas eller bekÀmpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av nÀrliggande objekt. RÀddningsinsatsen avslutades nÀstan 39 timmar efter ankomst.
Patienters upplevelser av omhÀndertagandet pÄ akutrum i samband med trauma : en intervjustudie
SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Barnfamiljernas boende i staden: En studie om anpassningsbara bostÀder och barnfamiljernas prioriteringar
Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.
Saluhall : En studie om saluhallar i Stockholm och deras betydelse för turism
Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.
Drivning av bandtransportörer: Ett förarbete till en standardisering
PÄ LKAB finns ett stort antal transportörer som har till uppgift att förflytta material i förÀdlingsarbetet av jÀrnmalmen. SjÀlva drivningen av transportörerna sköts i regel av en elmotor som fÄr en drivtrumma att rotera via en vÀxellÄda. Dessa vÀxellÄdor finns i flera fabrikat som i sin tur finns i flera olika storlekar och utföranden. Antalet varianter har ökat med tiden och LKAB vill nu göra nÄgot Ät denna utveckling. Kostnaderna för lagerhÄllning har blivit höga och det kan vara bekymmersamt med mÄnga olika varianter av drivningar vid eventuellt haveri.