Sök:

Sökresultat:

682 Uppsatser om Inledande matematikinlärning - Sida 41 av 46

Undersökningar av metoder att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB i Sandviken

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfÀllning och flockning med mÄlet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anlÀggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden frÄn den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras pÄ. Molybden anvÀnds inom Sandvik AB som legeringsmetall, frÀmst för att öka stÄlprodukters styrka, hÄrdhet och motstÄnd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels Àr kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jÀmförelse med de flesta andra metaller, dels Àr svÄrigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemomrÄde inom vilket inte mycket nytt har hÀnt sedan sjuttiotalet, mycket beroende pÄ att molybden inte ansetts utgöra nÄgon större risk mot miljö och hÀlsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat pÄ en lyckad reningsprocess som anvÀnds pÄ vatten frÄn en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök dÀr jÀrn(III)hydroxid fÀlldes ut vid pH-vÀrdena 4,5 och 5,0.

Hur man designar ett grÀnssnitt för karaktÀrseditering

Inom vissa typer av tv- och datorspel, t.ex. rollspel, sportspel, Àventyrsspel eller livssimulatorer, Àr det vanligt att spelaren sjÀlv fÄr utforma sin karaktÀr (den anvÀndaren spelar som i spelet) i varierande utstrÀckning. Det kan handla om att kunna skriva in sitt eget namn eller vÀlja fÀrg pÄ sin tröja, Ànda till att kunna justera de minsta utav ansiktsdrag och vÀlja mellan flera olika personlighetsval, fysiska egenskaper och speciella förmÄgor. Det grÀnssnitt i vilket detta sker plats kallar för karaktÀrseditor.Ett urval av kommersiellt framgÄngsrika, etablerade, tv- och datorspel valdes ut och deras karaktÀrseditorer granskades. Först genom en konkurrent- och greneanalys.

Corporate Social Responsibility

Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill sÀga miljöfrÄgor, socialt ansvar och mÀnskliga rÀttigheter harökat avsevÀrt den senaste tiden. En anledning Àr att CSR-redovisningen kan förbÀttra företagetsrykte, varumÀrke och lönsamhet. Med anledning av detta Àr det av största viktatt presentera denna information pÄ ett intressevÀckande, trovÀrdigt och strukturerat sÀtt.Syfte: Att utifrÄn ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovÀrdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.AvgrÀnsningar: De avgrÀnsningar vi gjort i uppsatsen Àr att endast jÀmföra de sju inledandesidorna i tvÄ företags CSR-redovisningar frÄn 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom Àmnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de tvÄ företag vi Àmnar undersöka baserar sig pÄ noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de tvÄ företag med flest gemensammaprinciper och utmÀrkelser för att undersöka företag som Àr i framkant i sitt CSRarbete.I vÄr undersökning anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod för att erhÄlla djupareförstÄelse. För att uppnÄ detta har vi anvÀnt oss av retorisk textanalys.

ALternativ tvistelösning : En studie av medling för komersiella tvister

Problembakgrund: Organisationer upplever stÀndigt tvister nÀr de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas pÄ en mÀngd olika sÀtt, till exempel kan parterna ta hjÀlp av nÄgon utomstÄende, de kan lösa tvisten pÄ egen hand eller gÄ till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter pÄ likartade sÀtt oavsett tvistens karaktÀr. Alternativa tvistelösningsmetoder sÄsom medling anvÀnds endast i begrÀnsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ÀndamÄlsenlig om den anpassas efter den ifrÄgavarande tvisten.

GÀller det att tÀnka eget och sjÀlvstÀndigt eller fÄr man mer fantasi tillsammans? : Elevers och lÀrares uppfattningar om kreativ utveckling

Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.

Delaktighetsprocessen i verksamhetssystem: fallstudie pÄ konsultföretaget Paragon AffÀrsutveckling AB

Miljö- och kvalitetsfrÄgor har under en lÀngre tid behandlats av större företag. De senaste Ären har dessa frÄgor Àven fÄtt en mÀrkbar betydelse för smÄ företag. Krav pÄ att företag kan visa upp att de jobbar aktivt med miljö- och kvalitetsfrÄgor kommer bland annat frÄn kunder och allmÀnheten, men det kan Àven vara en förutsÀttning för att kunna vÀxa eller hÄlla sig kvar pÄ marknaden. Med hjÀlp av ett verksamhetssystem styrs arbetet med miljö- och kvalitetsfrÄgor inom företag. En framtida praktisk tillÀmpning av verksamhetssystemet pÄverkas i hög grad av hur involverade företagets medarbetare Àr i arbetet med verksamhetssystemet, dÀrför Àr det betydelsefullt att alla medarbetare görs delaktiga i företagets verksamhetssystem.

BerÀttelsen i landskapsarkitektens arbetsprocess

Arkitekter har lÀnge anvÀnt sig av och inspirerats av berÀttelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstÄ hur detta kan gÄ till, vad berÀttelserna kan innehÄlla och varför de anvÀnds. Den inledande delen av examensarbetet Àgnade jag dÀrför Ät litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var ocksÄ att sjÀlv prova ett arbetsÀtt sominkluderade en berÀttelse och att dÀrefter reflektera kring arbetet med denna. BerÀttelser anvÀnds inte bara som inspiration utan ocksÄ i syftet att ge enplats mening.

VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Samtalsdemokrati i Göteborg ? En demokratiteoretisk analys av Dialog Södra Älvstranden

I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsĂ€kerstĂ€lla ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvĂ€rsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.GenomgĂ„ende har beslutsfattarna enligt vĂ„r tolkning av material i tidsskriften VĂ„rt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig pĂ„ Göteborgs Stads intressenter. Tecken pĂ„ ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gĂ„ng har funnits. Arenor dĂ€r intressenter som exkluderats frĂ„n de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen Ă€ndĂ„ fritt har fĂ„tt uttrycka sina Ă„sikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

En analys av materialförsörjningsprocessen i samband med kontaktledningsprojekt hos Balfour Beatty Rail AB

Balfour Beatty Rail AB har kompetens för genomförandet av uppdrag inom samtliga teknikomrÄden för jÀrnvÀgsinfrastruktur och Àr i dagslÀget en av de större aktörerna pÄ den svenska jÀrnvÀgsentreprenadmarknaden. RÄdande konkurrenssituation krÀver en kontinuerlig utveckling av verksamhetens processer för att bibehÄlla dess konkurrenskraft. Vid genomförandet av arbeten i Trafikverkets anlÀggningar finns restriktioner som innebÀr att jÀrnvÀgsspecifikt material skall anvÀndas. I dagslÀget finns endast en leverantör av detta material, Trafikverket Materialservice, vilket medför i en konkurrenssituation att det Àr direkt avgörande hur effektivt ett projekt kan genomföras. I en kontaktledningsanlÀggning ingÄr ett hundratal olika komponenter.

Hur kan det svenska hÀrdighetssystemet för perenner förbÀttras? : utvecklandet av underkategorier

Det svenska A-D hÀrdighetssystemet för perenner har varit i bruk under mÄnga Är i Sverige men dess anvÀndning Àr inte sÄ utbredd som önskat. HÀrdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. DÀrefter vidareutvecklades de frÄn tre till fyra hÀrdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners hÀrdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska hÀrdighetssystemet för perenner samt inledande förslag pÄ vidareutveckling av systemet med hjÀlp av underkategorier.

K-modellen - frÄn Kunskap till Koncept

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag nÀr det gÀller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vÄr utgÄngspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lÀmpar sig i kunskapsföretagen samt synen pÄ humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer pÄverkar styrningen. Inledningsvis tar vi Àven upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar dÀrför ut i frÄgan om det Àr möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: VÄrt syfte Àr att försöka skapa ett ramverk som kan anvÀndas för att vÄrda och styra humankapitalet pÄ ett vÀrdeskapande och effektivt sÀtt i kunskapsföretag.

Strategisk partnering : med tillit som drivkraft

Inom den svenska byggbranschen arbetar bestÀllare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda Ät i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gÄtt att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd pÄ samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering Àr en arbetsform dÀr samtliga aktörer Àr delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. DÄ det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera Är ingÄr alla aktörer i ett lÀngre samarbete dÀr allas del i kedjan Àr lika viktig.

FrÄn kundönskemÄl till förbÀttringsprojekt

Trots att en produkt uppfyller uppsatta krav och specifikationer kan den uppfattas av kunden som bristfÀllig om de uppsatta kraven och specifikationerna inte stÀmmer överens med kundens behov och förvÀntningar. Det Àr dÀrför nödvÀndigt för företag att kontinuerligt erhÄlla information om kunden och dess attityder för att kunna skapa produkter med god kvalitet. Inom den del av tjÀnstesektorn dÀr lönsamheten i stor utstrÀckning bygger pÄ lÄnga relationer med kunder tenderar kundtillfredsstÀllelse och tjÀnstekvalitet att ses som nyckelverktyg för att behÄlla kunder (Sweeney & Swait, 2008). Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur kundönskemÄl kan identifieras och omsÀttas till förbÀttringsprojekt i sÄdana verksamheter. Examensarbetet Àr utfört pÄ Scania CV ABs helÀgda dotterbolag DynaMate AB, vars kÀrnverksamhet Àr produktionsunderhÄll, och HT Svarv AB i Kalix, vilka sedan september 2007 har valt att överlÄta sitt underhÄll helt i DynaMates regi.

Gestaltningens pÄverkan pÄ barns lek - en jÀmförelsestudie av lek pÄ tvÄ skolgÄrdar utifrÄn ett genusperspektiv

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->