Denna studie handlar om personalvÄrdsförmÄnen friskvÄrdstimmen parallellt med motionsvanor i allmÀnhet. Vi har i studien utgÄtt frÄn ett generellt hÀlsoperspektiv, för att sedan smalna av till att inrikta oss pÄ hÀlsa inom arbetslivet, nÀrmare bestÀmt friskvÄrdstimmen. VÄr studie följer dÀrmed en sÄ kallad ?Top-down modell?. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka som nyttjar friskvÄrdstimmen samt vad som motiverar individer till att motionera.

En studie har bedrivits pÄ uppdrag av ByggDialog AB och med utbyggnaden av kraftvÀrmeverket i Karlstad, Hedenverket Etapp 3, som referensobjekt. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett för ByggDialog anpassat förslag för hur det sytematiska arbetsmiljöarbetet kan integreras i BIM.Efter att ha undersökt hur ByggDialogs arbetsmiljöarbete bedrivs i dagslÀget kan slutsatsen dras att det Àr ett över lag vÀl fungerande arbete med god struktur. Dock har brister inom bland annat dokumentation och kommunikation uppdagats, vilket borde kunna avhjÀlpas med hjÀlp av integrering i BIM. MÄlet med de i studien givna förslagen har varit att tillgodose de behov som pÄtrÀffats under intervjuer med företagets personal. Förslagen har strukturerats i kortsiktiga förslag som kan genomföras i det aktuella projektet, och lÄngsiktiga förslag som krÀver viss omstrukturering och mer planering för att kunna genomföras.PÄ kort sikt kan BIM anvÀndas vid bland annat arbetsberedning, lagbasmöten och skyddsronder.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsÀttningar för lek i Vikenparken, HöganÀs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsÀttningar till en sÄ bra lekmiljö som möjligt. En följdfrÄga behandlas Àven; hur bör man med utgÄngspunkt frÄn dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i HöganÀs kommun? Rapporten Àr indelad i fyra delar: en första inledande del dÀr bakgrunden till arbetet beskrivs. Del tvÄ redovisar min syntes.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Denna uppsats handlar om riskanalyser i projekt. Riskanalyser har lÀnge funnits inom olycksutredningar och i processen att förebygga olyckor. Riskhanteringen anvÀnds numera ocksÄ i projekt. Risk kan innebÀra bÄde hot och möjlighet, men det Àr oftast hot man fokuserar mest pÄ nÀr det gÀller risker. Det kan vara lika viktigt att uppskatta den positiva sidan av risk, som kan ge möjligheter istÀllet för negativa effekter.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Sociotopkartering har anvÀnts som metod sedan början av 2000-talet i Sveriges tvÄ största stÀder, Stockholm och Göteborg. Sociotopkartan i Göteborg ska bli komplett under sommaren 2013 och tÀcka hela staden. Jag Àr delaktig i slutförandet genom en sommartjÀnst pÄ park- och naturförvaltningen i Göteborg. Syftet Àr att uppsatsen ska bidra med kunskap om sociotopkartan och vara en referens i vidare undersökning av metoden. I uppsatsen har jag valt att fördjupa min kunskap om uppkomsten av sociotopkartan genom att göra en litteraturstudie. Denna litteraturstudie har stadens utemiljö som utgÄngspunkt, med hensyn till stadsplanerarens roll, stadsbyggnadsideal och kartan som redskap. Stadsplanerarens roll har förÀndrats och beskrivs idag i form av en facilitator som samlar andras Äsikter för att göra vÀlgrundade planeringsbeslut.

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idĂ© om ett bĂ„tskydd som med hjĂ€lp av GPS skulle kunna meddela bĂ„tĂ€garen om oönskad aktivitet, sĂ„som stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idĂ©en vid LuleĂ„ tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet pĂ„börjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter tvĂ„ Ă„rs arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idĂ© och verklig produkt.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Bolagsstyrning Àr ett begrepp som pÄ senare Är hamnat pÄ var och varannan affÀrsmans och affÀrskvinnas lÀppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om lÀran kring intressekonflikter och dess syfte Àr att styra bolag pÄ bÀsta sÀtt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades Är 2005 och berör bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas pÄ sjÀlvregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudomrÄde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen.

PÄ grund av den bostadsbrist pÄ som idag delvis rÄder pÄ hyresrÀttsmarknaden, kan frÄgan stÀllas huruvida fastighetsföretagen har incitament till att arbeta kunddrivet för att dÀrmed öka sin konkurrenskraft. Att allmÀnnyttiga bostadsbolag ska drivas utifrÄn affÀrsmÀssiga principer bestÀms genom en ny lag frÄn 2011 - Lag (2010:879) om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den nya lagstiftningen medför ocksÄ ett nytt hyressÀttningssystem. Dessa förÀndringar kan komma att medföra nya spelregler pÄ marknaden som innebÀr en ökad konkurrens bland fastighetsföretagen samt att kunden kan komma att stÀlla högre krav pÄ sin hyresvÀrd. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra huruvida fastighetsföretag sÀtter sina kunder i fokus samt att kartlÀgga hyresgÀsters upplevelser vad gÀller trivsel i sitt boende och vad de anser vara en idealisk förvaltning. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ enkÀtundersökning med ett visst inslag av kvalitativa, öppna, frÄgor riktats mot hyresgÀster frÄn tvÄ fastighetsbolag, ett allmÀnnyttigt och ett privatÀgt, och frÄn tvÄ olika bostadsomrÄden.