I detta arbete genomförs en investeringsanalys på ett mindre aktiebolag med en ensam ägare. Syftet med arbetet har varit att upprätta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det närmaste året. Företaget som analysen har utförts åt är Munktorps Träförädling AB. Detta företag inriktar sig på vidareförädling av trävaror genom hyvling och målning. I dagsläget produceras restprodukterna kutterspån från hyvling och restbitar från exaktavkapning som därefter säljs direkt vidare till en extern vidareförädlare.

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat.

Getrag All Wheel Drive AB utvecklar, tillverkar och levererar fyrhjulsdriftssystem till fordonsindustrin. Företaget tillverkar systemets huvudkomponenter, vilka är en slut- och vinkelväxel som sitter placerade mellan bak- och framhjul.Idag mäts de ingående komponenterna samt växelhusen i monteringsflödet. För att skapa en mer flexibel monteringsbana, vill företaget se om det går att utföra mätningarna med annan teknik, samt om det då går att minska antalet mätstationer i flödet. Genom detta hoppas företaget på minskad kapitalinsats vid förändringar i design eller vid införande av en ny modell.Hela arbetet grundade sig i meningen: ?Minimering av mätning vid montering av PTU och RDU?, vilket höll öppet för egna idéer om både uppgift och utförande.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

Skärsläckaren är ett verktyg som kan användas till både håltagning och brandbekämpning. Utrustningen är tänkt att vara ett komplement till en traditionell rökdykarinsats och därmed inte ersätta rökdykningen. Skärsläckaren ska kunna släcka bränder i det inledande skedet eller kunna minska temperaturen i ett rum så pass mycket att rökdykarparets arbetsmiljö avsevärt förbättras. Räddningstjänsten i Piteå kommun har funderingar på att köpa in en skärsläckare till stationen i Piteå. Syftet med arbetet är att det ska kunna fungera som ett underlag som kan användas vid beslut om ett eventuellt köp av skärsläckare till räddningstjänsten i Piteå.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Bakgrund och problem:I Sverige har förvaltningsrevisionen varit lagstadgad sedan en lång tid tillbaka och är således en tradition. Denna del av revisionen är dock unik för Sverige och Finland och existerar ej någon annanstans i världen. Revisionen syftar till att revisorn skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget för att undersöka om det föreligger någon ersättnings-skyldighet gentemot aktieägarna. Revisionen utmynnar sedan i ett uttalande från revisorn i fråga om ledningen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Huvudfrågan i uppsatsen är hur revisorerna ser på förslaget om att avskaffa förvaltningsrevisionen? Syfte: Syftet med studien är att klarlägga vad en förvaltningsrevision innebär praktiskt samt vad ett slopande av förvaltningsrevision skulle innebära utifrån ett revisorsperspektiv.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner.

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.

Många företag står inför det faktum att arbetet måste anpassas till globaliseringen för att konkurrenskraften skall bibehållas. Ett sätt att göra det är att arbeta geografiskt distribuerat för att på så sätt nå kompetens och fler kunder samtidigt som 24/7-arbete möjliggörs. Men för att effektivt jobba distribuerat över tid och rum krävs en medvetenhet kring de begränsningar som det medför och hur de skall överbryggas. Sandvik IT står inför förändringar och trenden går mot fler geografiskt distribuerade team. Syftet med denna undersökning har därför fokuserats kring det distribuerade arbetets nyckelfaktorer och hur Kanban kan bidra till ett effektivt arbete.

Undersökningar har visat att många elever har bristfälliga kunskaper i bråkräkning när de lämnar grundskolan. Eleverna har särskilt stora problem med att kunna utföra korrekta multiplikationer och divisioner med bråk inblandat. Med bakgrund av detta har jag intresserat mig för hur läroböckerna hanterar dessa frågor. Jag har därför genomfört en läromedelsanalys av två olika läroboksserier som är aktuella i undervisningen på två högstadieskolor i Karlstad.Dessa två läroboksserier är Matte Direkt år 7-9 och Matematikboken XYZ. Jag har beskrivit och analyserat de relevanta avsnitten ur instrumentella och relationella aspekter, samt även gjort en jämförelse med Margareta Löwings förslag på metod att arbeta med bråk.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.