Bakgrund: Idag krÀver sÄ gott som alla nya idéer riskvilligt kapital för att kunna ta sig till marknaden. Oavsett om finansiÀren Àr ett etablerat företag eller en enskild person Àr orsaken till risktagandet en förhoppning om god avkastning pÄ investeringen. För att minimera risken och maximera avkastningen gÀller det dels att generera tillrÀckligt med idéer att vÀlja bland, dels att investera i livskraftiga idéer. Mycket fÄ idéer Àr tillrÀckligt bra för att passera det nÄlsöga som finansiÀrernas urvalsprocess utgör och ta sig till marknaden. Syfte: Att bidra med kunskap om tre fenomen; riskkapitalbolags agerande för att skapa och finna idéer, etablerade företags agerande vid val av idéer att utveckla samt hur etablerade företags agerande i de tidiga delarna av innovationsprocessen, frÄn idé-skapande till investeringsbeslut, kan skilja sig frÄn riskkapitalbolagens agerande.

Med denna uppsats sÄ vill jag lyfta fram och förklara hur ett datornÀtverk kan pÄverkas vid införandet av en trÄdlöst nÀtverkslösning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit av kvalitativ art och jag har med hjÀlp av en inledande förstudie identifierat ett antal omrÄden som pÄverkas nÀr man inför ett trÄdlöst nÀtverk. Sedan har dessa omrÄden legat till grund för ett antal intervjuer som sedan genomförts. Dessa intervjuer har mynnat ut i ett resultat som bland annat visar att prestandan pÄverkas dÄ det finns klara begrÀnsningar för hur snabbt och lÄngt man kan sÀnda information i form av radiovÄgor. Prestandan pÄverkas Àven dÄ robustheten i regel blir sÀmre i ett trÄdlöst nÀtverk.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli Är 2005. Kodens syfte Àr att stÀrka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att stÀlla krav pÄ företagens interna kontroll. PÄ lÄng sikt skall koden Àven bidra till ett ökat förtroende för det svenska nÀringslivet och attrahera utlÀndskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen pÄ O-listan och betonar att det Àr styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur koden kan förvÀntas förÀndra och förbÀttra företagens interna kontroll.

Detta Àr en rapport dÀr arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte Àr att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som Àr: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, dÄ samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, Àr en del av förskollÀrares uppdrag.

Syfte: Att undersöka om anatomiska fynd Äterspeglas i funktionella tester; finns det nÄgot samband mellan temporala RNFL och kontrastseende hos friska personer?Material och metoder: Friska personer mellan 18-60 Är inkluderades i denna studie. MÀtningar gjordes pÄ ögon som hade en refraktion inom ±6,00 DS och detta kontrollerades med en inledande synundersökning. Kontrastseende mÀttes med Pelli-Robson-testet pÄ 1 m avstÄnd och testpersonen hade dÄ pÄ sig en provbÄge med optimal korrektion samt +0,75 DS extra för att kompensera för testavstÄndet. Tjockleken pÄ RNFL mÀttes med en OCT-SLO-mÀtare med instÀllningen RNFL.

Inledande problemDet har under ett flertal Är skett organisationsförÀndringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tÀvling/hoppning. Dessa förÀndringar har pÄverkat det Svenska hopplandslaget, dÄ deras ledning kommit och gÄtt pÄ grund av interna konflikter som pÄgÄtt mellan det Svenska ridsportförbundet och tÀvling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tÀvling/hopporganisationen för att ge förslag pÄ hur organisationen kan utvecklas, för att Äterigen fÄ med sig det Svenska hopplandslaget sÄ att det sportsligt kan hÀvda sig internationellt. ForskningsfrÄgan som varit vÀgledande i denna studie: Hur kan tÀvling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgÄngsrikt och hÄllbart landslag?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka tÀvling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjÀlp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, sÄ att den Äterigen fÄr med sig landslaget och sportsligt kan hÀvda sig internationellt.

RÀttslÀget idag Àr att skatteflyktslagen (1995:575) bestÄr av en generalklausul med fyra rekvisit som Àr kumulativa. NÀr de fyra rekvisiten i generalklausulen Àr uppfyll-da Àr det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstÄr med den skatterÀttsliga legalitetsprinci-pen som sÀger att ingen skatt fÄr uttagas utan stöd i lag. Det uppstÄr en paradox dÀr det i teorin föresprÄkas för rÀttsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken Àr fullt möjligt att kringgÄ dessa grundlÀggande rÀttsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen Àr omdebatterad och har gett upphov till mÄnga Äsikter i praxis och dokt-rin.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.

Är strĂ€ngare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vĂ€nta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att fler svenska företag i framtiden skall framstĂ€lla en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara vĂ€rdefull?Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav pĂ„ svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs för att fler svenska företag i framtiden skall framstĂ€lla en extern miljöredovisning av vĂ€rde.Rapporten bygger pĂ„ en explorativ undersökning. Vi har valt att anvĂ€nda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in frĂ„n sĂ„vĂ€l dokument som muntliga kĂ€llor för analys och utifrĂ„n detta har vi skapat en teori om framtida Ă€ndringar vilket benĂ€mns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera pĂ„ och lĂ€gga tyngd vid aktuella rapporter och information frĂ„n olika organisationers hemsidor dĂ„ rapporten behandlar framtida eventuella Ă€ndringar.Det inledande avsnittet behandlar begreppet ?hĂ„llbar utveckling?, följs av dagens olika krav pĂ„ företagens miljöarbete, bĂ„de lagkrav och marknadens krav.

p53 Àr en transkriptionsfaktor som gör att celler gÄr i apoptos eller undviker cellproliferation vid DNA-skada. Genen inhiberar bl.a. CDK-komplexet och fÄr pÄ sÄ sÀtt cellcykeln att avstanna i G1-fasen. p53 kodar ocksÄ för Bax vilket inducerar apoptos i ett flertal celltyper; samt GADD45 som Àr involverat i DNA-reparation. I normala fall finns p53-proteinet i lÄga koncentrationer i cellen pÄ grund av dess korta halveringstid (ca 20 min).

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄr för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och för cirka 50 % av den totala elanvÀndningen. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar allt högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader sÄvÀl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten Àr nÄgot byggindustrin strÀvar efter idag. Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trÀvillor utifrÄn modulbyggande. Syftet Àr att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krÀvs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trÀvillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Uppsatsen utgör en explorativ studie av Àmnet romhackning, en översÀttningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översÀttningen av tv-spel. Studiens tre syften Àr att kartlÀgga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översÀttningar som tillkommit. Studien undersöker ocksÄ om transkreation, en friare form av översÀttning vanlig inom tv-spelsöversÀttning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder anvÀnds: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversÀttningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhÄllandevis utbrett för att Är 2010, dÄ studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

I och med de klimatförutsÀttningar som rÄder i Sverige har konstgrÀs som underlag inom elitfotbollen fÄtt allt större betydelse. För att kunna garantera en god spelkvalitet och vÀrna om bÄde spelarnas upplevelsekÀnsla och sÀkerhet Àr det inte lÀngre naturgrÀs som Àr det bÀsta alternativet pÄ en del hÄll i landet. Vilka Àr de övergripande skillnaderna underlagen emellan vad gÀller anlÀggning, skötsel, upplevelsekÀnsla och skaderisk? Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar, en inledande litteraturstudie dÀr anlÀggnings- och skötselaspekterna tas upp samt en mer personlig del dÀr de allsvenska spelarna bidrar med sina Äsikter om spel och upplevelsekÀnsla pÄ naturgrÀs respektive konstgrÀs. Resultatet visar att det Àr svÄrt att faststÀlla en specifik ekonomisk skillnad bÄde ur anlÀggningsavseende och ur skötselavseende dÄ det Àr sÄ mÄnga olika faktorer som spelar in.