Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ om det fanns skillnader i svenska,rikstÀckande tidningars val av kÀllor under krigsrapporteringen frÄn Georgienkrisens tioinledande dagar.För att fÄ svar pÄ frÄgorna analyserades artiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns bÄde likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrÄn vilka kÀllor de prioriterar och lÄter komma till tals. Officiella ochcivila kÀllor anvÀnds till exempel i ungefÀr samma utstrÀckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter Àr kÀllorna inte lika jÀmnt fördelade, dÄ georgiska kÀllor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna Àr mer balanserade i sin rapportering i den mening att de anvÀnder fler kÀllor Àn kvÀllstidningarna i sÄ gott som varje kategori.Ett annat mönster Àr att kvÀllstidningarna fokuserat mer pÄ att anvÀnda civila georgiska kÀllor i sÄvÀl text som bild Àn morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, anvÀnde civila abchazer som kÀlla, trots att konflikten Àven pÄgick i det omrÄdet..

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ?1% MC-gÀngen? Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ?1 % MC-gÀngen? menas i detta sammanhang klubbar, som sjÀlva hÀvdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhÀllet och har sina egna ?lagar och regler?. Empirin Àr byggd pÄ intervjuer med poliser frÄn polismyndigheterna i Stockholm och SkÄne.

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmÄgan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av Ätta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan tvÄ och femton Är med bedömning av körförmÄga. Klinikerna dÀr arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmÄga, Bedömning av körförmÄga bestÄr av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmÄga. Resultatet i studien pÄvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i sÄ fall ingÄ som en del i ett regerings uppdrag om det Àr möjligt att sÀtta upp ett nationellt miljömÄl mot ökat effektivt anvÀndande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik pÄ KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka omrÄden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mÀngd statistik som tillhandahölls frÄn NaturvÄrdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Uppsatsen upplÀgg börjar med en fördjupning i litteraturen. HÀr sammanstÀller jag information och drar slutsatser kring barns lek och miljöanvÀndning som jag uppfattar som viktiga utgÄngspunkter för arbetet. Litteraturinblicken skall ge en förstÄelse för hur barn tÀnker och upplever sin lekmiljö. MÄlgruppen Àr barn frÄn 1 till 12 Är. Undersökningen bestÄr av tvÄ huvudmoment, miljöanalys och gÄturer.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

Erigovis AB i Örnsköldsvik Ă€r ett ingenjörsföretag som har patent pĂ„ en vinsch som de har utvecklat under arbetet att revolutionera byggnationen av vindkraftverk. Med vinschens unika egenskaper Ă€r nu Erigovis AB intresserad av att veta om den kan appliceras i fler anvĂ€ndningsomrĂ„den i dagens samhĂ€lle. Syftet med det hĂ€r projektet har varit att ta fram idĂ©er pĂ„ nya anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utformning för en ny, anpassad kranarm. I teorin presenteras alla formler som anvĂ€nds vid berĂ€kningar i senare delar i rapporten samt information om de omrĂ„den som berörts. Inledande delen av projektet innebar att fĂ„ fram sĂ„ mĂ„nga idĂ©er som möjligt och dĂ€rför blev de första veckorna en ren konceptgenereringsperiod.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

En vÀxande bransch dÀr nya arbetsplatser och medarbetare hör till vardagen. Kombinera detta med pressade tidsscheman och stora summor pÄ spel sÄ blir det tydligt att kommunikationsförmÄgan som konsult Àr av stor vikt.TvÄ semistrukturerade intervjuer har genomförts hos konsultföretag som sysslar med produktutveckling i Stockholmsregionen för att kartlÀgga hur dessa arbetar med kommunikation. Utöver dessa tvÄ som huvudfokus ligger kring har resterande projektgruppen utfört ytterligare sex intervjuer hos företag inom samma bransch och en jÀmförelse mellan de Ätta företagen har gjorts.Hotswaps grundare Oliver Trepte pekar pÄ vikten av kommunikation. Inte bara i ett inledande syfte utan löpande för att sÀkerstÀlla att resultatet som levereras till kunden blir precis vad kunden vill ha.Per Eriksson, avdelningschef pÄ Epsilon, anser att konsulten förmÄga att kommunicera Àr mycket viktig. Det Àr A och O, vikten av konsultens tekniska kompetens kontra dess sociala Àr 50/50.BÀgge de intervjuade tonar ner vikten av en vÀl definierad projektplan och anser att det istÀllet handlar om att vara lyhörd och verkligen ta reda pÄ vad det Àr kunden Àr ute efter.De Ätta intervjuade företagen ansÄg att konsultens förmÄga att hantera mÀnniskor har stor inverkan pÄ projektets resultat och gav detta ett vÀrde pÄ ca 8,5 pÄ en skala 1-10.

Syfte: Syftet med studien var att utreda sambandet mellan ögats ametropi och tjockleken pÄ retinas nervfiberlager (RNFL) med optical coherence tomography teknik (OCT).Metod: I studien ingick 30 försökspersoner med olika typ av ametropi. En inledande mÀtning med autorefraktor genomfördes och styrkorna vÀrderades dÀrefter av i provbÄge. PÄ sÄ sÀtt erhölls ett resultat pÄ storleken pÄ den eventuella ametropin. DÀrefter utfördes den huvudsakliga mÀtningen av nervfiberlagets tjocklek med OCT kameran OPKO Spectral OCT Slo pÄ samtliga försökspersoners högerögon. Försökspersonerna delades in i fem olika grupper utifrÄn befintlig ametropi.Resultat: En signifikant korrelation mellan ögats ametropi och det retinala nervfiberlagrets tjocklek hittades dÄ resultaten frÄn alla 30 försökspersoner analyserades mot varandra.

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnÄdde de finska förbandenstora framgÄngar pÄ taktisk nivÄ, framförallt vid striderna pÄ det norra frontavsnittet.TerrÀngen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begrÀnsad infrastruktur innehÄllandeett fÄtal vÀgar. Striderna genomfördes ocksÄ under svÄra klimatförhÄllanden medmycket lÄga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggandeförmÄgorna, ledning, underrÀttelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthÄllighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgÄngarna pÄ taktisk nivÄ i ovan nÀmndaterrÀng. Detta har gjorts genom att genomföra tvÄ fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid tvÄ olika krigsskÄdeplatser. Studierna omfattar tidpunkten dÄ 9:e divisionenpÄbörjade sin verksamhet mot den lÀngs RaatevÀgen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var prÀglat av en balans mellan de olika förmÄgorna. Desovjetiska förbanden hade ocksÄ svÄrt att pÄverka de finska förmÄgorna utifrÄn sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frÄgestÀllningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frÄgestÀllningar förs fram..

Utvecklingen av webben har frÄn att vara statisk i sin presentation och förmedling av informationövergÄtt till att vara mycket rikare pÄ funktionalitet och interaktionsmöjligheter. Ajax Àr ett begreppsom relaterar till en samling tekniker som nÀr de anvÀnds i kombination ger möjligheten att skapawebbapplikationer som sett till effektivitet och interaktion kan jÀmföras med lokala applikationer. Igrunden ger Ajax möjlighet till asynkron kommunikation vilket ersÀtter den traditionellawebbmodellens synkrona beteende. Detta leder till webbapplikationer kan inta en nyinteraktionsform dÀr innehÄll inte behöver laddas i form av hela sidor. Webbutvecklare stÀllsdÀrmed inför en rad problem nÀr dessa webbapplikationer skall skapas i jÀmförelse med dentraditionella webbutvecklingen och syftet med denna uppsats Àr sÄledes att kartlÀgga problem ochproblemomrÄden som finns vid webbutveckling med Ajax.

Grindex AB tillverkar drÀnkbara lÀnspumpar och slampumpar. Alla pumpar som tillverkas ochmonteras pÄ företaget genomgÄr en grundlig kontroll. Kontrollen utförs i en provbassÀng. Underprovningsförloppet kontrolleras pumpens flöde och tryck vid bestÀmda punkter. De befintligaprovbassÀngernas mÀtteknik anses bristfÀlliga samt Àr arbetsmiljön vid dem förbÀttringsbar.