I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

För att Ästadkomma en hÄllbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hÄllbar utveckling, fram som mÀnsklighetens bÀsta hopp och mest effektiva medel[1]. DÀrför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bÀr pÄ skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie Àr lÀroböcker för den inledande fysikkursen pÄ svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hÄllbar utveckling, avgrÀnsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr frÄgor om nÄgon, och i sÄ fall vilka, aspekter av hÄllbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har stÀllts till böckernas samtliga uppgifter.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan pĂ„ deras motivation att lĂ€ra och intresse för Ă€mnet, pĂ„ deras förstĂ„else av stoffet och möjligheten till meningsfullt lĂ€rande och slutligen pĂ„ deras skicklighet och arbetssĂ€tt. Även omfattningen av elevernas anvĂ€ndning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd pĂ„ en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet rĂ€ta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkĂ€t efter laborationen besvarade eleverna frĂ„gor om hur de upplevde sitt lĂ€rande.

Denna kandidatuppsats undersöker finansieringsprocessen för besöksattraktioner i turismindustrin. Studiens syfte Àr att beskriva hur större besöksattraktioner sökt olika vÀgar för att finansiera uppstarten av sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att se hur företagen i den inledande processen arbetat med affÀrsutveckling samt om och hur det pÄverkat möjligheten att realisera projektet. Uppsatsen ger kunskap i hur olika finansieringsalternativ kan se ut, samt vilken roll affÀrsutvecklingen har för att attrahera finansiering till besöksattraktionen. För att besvara de framtagna frÄgestÀllningarna för studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem svenska etablerade besöksattraktioner.

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

IdĂ©en med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgĂ„tt ifrĂ„n att vi har uppmĂ€rksammat en bristfĂ€llig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgĂ„rd pĂ„ 6400 mÂČ som endast bestod av en torftig asfaltsgĂ„rd och en sandlĂ„da. Det var tre smĂ„barnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades dĂ€r. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som frĂ€mjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen.

Syfte: Syftet med studien var att, med hja?lp av Optical Coherence Tomography (OCT), underso?ka om det finns na?gon skillnad i central och perifer retinal tjocklek mellan olika ametropier.Metod: Studien omfattade 36 fo?rso?kspersoner, som grupperades beroende pa? ametropi i en myop, emmetrop och hyperop grupp. Av de 36 fo?rso?kspersonerna var det 15 myoper, 15 emmetroper och 6 hyperoper. En inledande ma?tning gjordes da?r fo?rso?kspersonernas objektiva refraktion uppma?ttes med autorefraktor och da?refter gjordes en avsta?mning i provba?ge fo?r att sa?kersta?lla refraktionen.

Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, sÄ Àr Àven fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sÀtt att utveckla branschen stÄr alltid pÄ dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) Àr nÀsta generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det Àr dÀrför viktigt att tekniken börjar implementeras och anvÀndas. Svenska Retursystem Àr ett företag som tillhandahÄller returlÄdor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera anvÀndandet av lÄdorna sÄ har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlÄdor skulle ha pÄ anvÀndandet.

LÀns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mÄl att Är 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet frÄn 2006 Ärs siffror. En sÄdan förÀndring kommer inte att ske av sig sjÀlvt utan ett mÄlmedvetet arbete kommer att krÀvas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken Àr att flera svenska stÀder har mer eller mindre lÄngtgÄngna planer pÄ att införa spÄrvagnstrafik.   Detta examensarbetes syfte Àr att utreda förutsÀttningarna för en spÄrvÀgsetablering i VÀsterÄs Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkÀtstudie samt intervjustudie.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i Àmnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan anvÀnda sig av motivationsteorier nÀr man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. UtifrÄn vÄr studie faststÀllde vi tre olika undervisningsmetoder dÀr vi strÀvade efter att tillgodose och vÀcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

StadsförtÀtning Àr dagens rÄdande planeringsideal, stÀder ska vÀxa inÄt och fler funktioner och mÀnniskor ska rymmas pÄ en mindre yta. Detta har fÄtt konsekvenser för stadens utemiljö, dÄ förtÀtning ofta har skett pÄ bekostnad av det offentliga rummet. Det stÀller krav pÄ en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att frÀmja det sociala livet i det offentliga rummet? Det Àr bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser pÄ en begrÀnsad yta.