Sök:

Sökresultat:

1326 Uppsatser om Inlösning av syre i vatten - Sida 14 av 89

StötdÀmpning i ridbanor och grÀsmark

Under sommaren förekommer mÄnga tÀvlingar utomhus pÄ grÀsbanor inom mÄnga olika hÀstsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en grÀsbana, pÄverkar banans dÀmpande egenskaper, vilka i sin tur pÄverkar skadefrekvensen. En hÀst ben utsÀtts för stora belastningar nÀr den springer fort eller hoppar högt och dÄ Àr det viktigt att underlaget har bra stötdÀmpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteraturstudier beskriva faktorer som pÄverkar stötdÀmpningsegenskaper i grÀsbanor och att i praktiken testa nÄgra olika metoder att mÀta en grÀsbanas kondition samt hur den pÄverkas av regn/bevattning. De metoder som anvÀndes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmÀtare. I de praktiska försöken uppmÀttes tre stycken rutor pÄ vardera 2x5 m, som mÀrktes upp tydligt pÄ Flyinges grÀstÀvlingsbana.

LÀsflöde eller lÀsmöda? : Ett arbete om hur la?sning pa?verkas (och inte pa?verkas) av olika element pa? en webbplats fo?rstasida.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

UtvÀrdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv : KartlÀggning av klagomÄl och eftersökning av orsak

Vid bytet frÄn grundvattentÀkt till ytvattentÀkt i Bjuvs kommun började klagomÄl om dricksvattnets kvalitet att strömma in till NordvÀstra SkÄnes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga klagomÄlen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning lÄg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehÄll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol dÄ dessa föreningar Àr kÀnda för att orsaka dÄlig lukt och bismak pÄ dricksvatten.

En undersökning av den tekniska servicen i Kalix kommun

Detta examensarbete innefattar en kundenkÀtundersökning i Kalix kommun dÀr 500 st slumpvis utvalda personer fÄr medverka genom att besvara 47 st frÄgor som handlar bland annat om gator, parker, vatten och avlopp samt sophÀmtning i Kalix kommun. En viktig del i en kommuns trovÀrdighet gentemot medborgarna Àr att de fÄr göra sin röst hörd. Ett sÀtt Àr att medborgarna fÄr medverka i en kundenkÀtundersökning dÀr de kan svara pÄ frÄgor som gÀller den tekniska servicen i kommunen. Med hjÀlp av denna undersökning kan kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad Kalixborna anser om kommunens gator, parker, vatten och avlopp och sophÀmtningen, och hur de kan vara med och pÄverka kommunens tekniska service och pÄ det sÀttet underlÀtta för Kalix kommun till förbÀttringar inom dessa omrÄden.

Odling av mikroalger inom trÀdgÄrdsnÀringen : kan mikroalger som producerar kommersiellt intressanta Àmnen tillvÀxa i anvÀnd nÀringslösning frÄn vÀxthusodling?

Mikroalger har en förmÄga att reducera nÀringsÀmnen i nÀringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta Àmnen. Att odla mikroalger i drÀneringsvatten frÄn vÀxthusodling skulle kunna vara ett sÀtt för odlare, som inte anvÀnder recirkulerande odlingssystem, att Ätervinna nÀringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar vÀrdefulla metaboliter sÄ kunde detta vara ett sÀtt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som nÀringslÀckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en nÀringslösning med ett nÀringsinnehÄll som motsvarar det i returvatten frÄn vÀxthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehÄller Àven fleromÀttade fettsyror och karotenoider.

I vÄtt och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Intern materialflödeseffektivisering

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Konceptframtagning av handhÄllet verktyg

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

EU: s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk
vattenkraft

EU:s ramdirektiv för vatten trÀdde i kraft i december Är 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mÄl Àr att uppnÄ en tillfredsstÀllande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt pÄverkade vatten ska endast nÄ upp till ett bÀsta möjliga tillstÄnd dÀr mÀnsklig verksamhet fortfarande tillÄts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.

EU:s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk vattenkraft

EU:s ramdirektiv för vatten trÀdde i kraft i december Är 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mÄl Àr att uppnÄ en tillfredsstÀllande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt pÄverkade vatten ska endast nÄ upp till ett bÀsta möjliga tillstÄnd dÀr mÀnsklig verksamhet fortfarande tillÄts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet. De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till vattenkraftanlÀggningar har preliminÀrt klassificerats som kraftigt modifierade och omfattas dÄ av de mindre ambitiösa miljömÄlen.

Är vatten energi, eller Ă€r energi vatten, eller..?

Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förstÄelse av relationen mellan vatten- och energianvÀndning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestÀmda 20 veckorna begrÀnsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlÀgenheter i korridorform dÄ denna typ av boende ser ungefÀr likadan ut oavsett vart i Sverige de Àr byggda. En annan anledning till att studentboenden Àr en intressant mÄlgrupp Àr att energi- och vattenkostnaden ofta ingÄr i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvÀndningen. Studien har kartlagt fjÀrrvÀrmeÄtgÄngen och anvÀndningen av varmvatten i tvÄ utvalda fastigheter.Fastigheterna bestÄr av korridorsboenden och Àr belÀgna i Stockholm och LuleÄ.

MiljömÀrkta hotell- En studie av SvanmÀrkta hotells miljövinst

1989 beslöt Nordiska ministerÄdet att införa en nordisk, enhetlig miljömÀrkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömÀrkning av hotell fÀrdigstÀllda och kunde sÀttas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som Àr, eller arbetar för att bli SvanmÀrkta fÄr en större miljövinst Àn resten av samhÀllet innom tre omrÄden; osorterade sopor, energi samt vatten. HÀr undersöks ocksÄ vilka ÄtgÀrder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att SvanmÀrka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade nÀr de införde SIS MiljömÀrkning genomförs ocksÄ med de undersökta hotellen som utgÄngspunkt.

  VO2-kinetik vid arm- och benarbete samt bara benarbete

   Kroppens syreupptagningskinetik innebĂ€r hur snabbt syreupptagningsmekanismerna i kroppen ökar mĂ€ngden upptaget syre (O2) vid ett pĂ„börjat arbete. Detta pĂ„verkar oss dagligen genom att en snabbare reaktion leder till en mindre syreskuld efter arbetet. Syftet med studien var att jĂ€mföra VO2-kinetiken mellan ett arm- och benarbete och ett rent benarbete och försöka hitta skillnader mellan dessa. Åtta mĂ„ttligt trĂ€nade försökspersoner (sex mĂ€n och tvĂ„ kvinnor) rekryterades och fick genomgĂ„ tre tester pĂ„ en specialbyggd arm- och bencykelergometer. Testerna bestod av ett VO2-maxtest (kombinerad arm- och benarbete), ett submaximalt arm- och bentest (AB) och ett submaximal bentest (B) pĂ„ samma absolut arbetsintensitet (65 % av VO2max) dĂ€r VO2-kinetik mĂ€ttes under fyra minuters arbete.

Europeiseringens grÀnsöverskridande effekter : ramdirektivet för vatten som ett exempel

Det svenska samhÀllet Àr i hög grad invÀvt i vÀrlden utanför. Det som Àr viktigt hos oss Àr ofta lika viktigt hos andra. VÀrlden har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om vÀrlden som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stÄtt i centrum för diskussionen om den nya vÀrlden. Medlemskapet i EU har fÄtt det svenska samhÀllet att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förÀndringar.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->