Försvarsmekanismer i ett nytt land
När en individ kommer till en ny och obekant plats är det normalt att han/hon inte känner till det nya områdets symboler, regler och normer, någonting som han/hon måste lära sig för att kunna förstå och kommunicera med sin omgivning. Det här förhållandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förändra sin situation till det bättre och kunna tillfredsställa sina grundläggande behov. Syftet med examensarbetet är hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillämpas på invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och går ut på att när en individs konstruktionssystem, det vill säga uppfattning av världen inte kan tillämpas på de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon ångest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmässigt är försvarsmekanismer försöka komma tillrätta med den obegripliga verkligheten. Dessa strategier/försvarsmekanismer har delats upp i de som är positiva och bistår i utvecklingen av ett otillräckligt konstruktionssystem och de som är negativa och generellt innebär en osund och icke-ändamålsenligt strategi. I värsta fall om individen inte lyckas ta sig ur den okontrollerbara och svårbegripliga verkligheten kan han/hon efter ihållande misslyckanden falla in i ett hjälplöst tillstånd. Ett frågeformulär som mäter sambandet mellan oberoende variablerna språk, kultur och social identitet och de beroende variablerna positiva och negativa försvarsmekanismer utvecklades och besvarades av 166 individer; 99 svenskar, 62 invandare och 5 adopterade. Deras svar har analyserats med hjälp av programmet SPSS. Resultatet visar att de studerade invandrarna i viss utsträckning har fallit in i en negativ beteendestrategi, men att det varken har samband med deras brister i svenska språket, kunskap om den svenska kulturen eller insikter i svenska beteendenormer.