Abstract Detta examensarbete Àr skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln pÄ vÄrt arbete Àr Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn pÄ rörelsens betydelse. Vi lÀser till förskollÀrare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur anvÀnder pedagogerna sig av inne- och utemiljön pÄ förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna Àr pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnÄ strÀvansmÄlen i lÀroplanen nÀr det gÀller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter inom Àmnet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i StockholmsomrÄdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska fÀrdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer Àven tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strÀvan att det Àr betydelsefullt att tidigt upptÀcka barn med motoriska svÄrigheter och erbjuda dem rÀtt stöd och ÄtgÀrder.

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Detta examensarbete behandlar barns motoriska förmÄga pÄ tre olika förskolor, utifrÄn ett MUGI-test. VÄrt syfte var att undersöka om det gÄr att utföra ett MUGI-test pÄ femÄriga barn. Vi har observerat barnen som utförde övningar i MUGI-testet. Vi har kommit fram till ett resultat, som vi sedan har diskuterat och analyserat. Resultatet visar att nÀstan alla övningar Àr för svÄra för barnen att genomföra, dÀrför blir vÄr slutsats att MUGI-testet inte gÄr att genomföra med femÄringar pÄ grund av att de inte kommit sÄ lÄngt i sin motoriska utveckling..

Syfte  Undersöka om skolbarns motoriska kompetens pÄverkas av mÀngden schemalagd fysisk aktivitet. FrÄgestÀllningarI hur stor utstrÀckning fÄr skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gÄnger i veckan bÀttre motorik Àn de som har schemalagd fysisk aktivitet tvÄ gÄnger i veckan?MetodVi har anvÀnt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i Ärskurserna 3-5. Testet bestÄr av sexton olika stationer dÀr utförandet av respektive rörelse bedöms pÄ en fyrgradig skala. Testet har genomförts tvÄ gÄnger för att faststÀlla interreliabiliteten. Det Àr författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

Bakgrund: För att barn skall kunna tillĂ€gna sig nya kunskaper och erfarenheter krĂ€vs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det Ă€r av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser Ă€r automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena Ă€r knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med sprĂ„klig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillĂ€gna sig kunskap. Som blivande lĂ€rare i förskolan anser vi att det Ă€r viktigt att pĂ„ ett lustfyllt sĂ€tt ge barnen en sprĂ„klig och motorisk grund att stĂ„ pĂ„, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns sprĂ„k och motorik och se vilket synsĂ€tt de har nĂ€r det gĂ€ller sambandet mellan barns sprĂ„kliga och motoriska utveckling.