Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS Àr en neurologisk sjukdom som orsakas dÄ motoriska neuron i hjÀrnan och ryggmÀrgen successivt förloras och dör. DÄ den har ett snabbt förlopp med successiv försÀmring och slutligen dödlig utgÄng Àr det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. DÄ neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gÄ förlorad. Detta leder sÄledes till totalförlamning av kroppen.

AbstractDancing and the body`s ability to express itself has been an interest of mine for a long time. For that reason I would like to find out more on how you as a pedagogue can work with dancing as a way to develop motoric activity. The purpose of my research is to find out how pree-school-pedagogue`s and sportsteacher`s are working with dancing, and also how children in a pree-school class apprehends the idea of dancing before and after a dancelesson.My question for this paper is:How can dancetutoring in pree-school develop children`s motoric activity?To find out the answer for this question I have also chosen to use relevant litterature within the subject. Since the examination covers only the answers from four pedagogue`s and six children I can not make a generell conclusion that covers all children or pree-schools.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Att drabbas av ALS innebÀr en stor förÀndring i livet. De motoriska nervcellerna angrips och ett liv med en dysfunktionell kropp utan en pÄverkan pÄ medvetandet börjar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. I studien ingick tolv studier som resulterade i fem kategorier. Data har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats.

VĂ„rt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stĂ€rkande av sjĂ€lvuppfattning hos barn i förskoleĂ„ldern. I förskolans uppdrag lĂ€ggs stor vikt vid arbetet med att stĂ€rka barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Vi valde dĂ€rför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollĂ€rare respektive danslĂ€rare med dans och rörelse med fokus pĂ„ att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning? PĂ„ vilket sĂ€tt?För insamling av data anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollĂ€rare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Orofaciala funktioner sÄsom mimik, tal, tuggning och svÀljning Àr viktiga för livskvaliteten. Det rÄder generell brist pÄ normerade test som bedömer dessa funktioner och dÀrför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i Äldrarna 3:0-6:0 Är. Testet bestÄr av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Denna studie beskriver hur lÀrare arbetar för att uppnÄ delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i Äk. 6 upplever delaktighet i förhÄllande till pÄverkande faktorer. Metoden Àr att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkÀtundersökning och resultatet har analyserats utifrÄn de svar som faststÀllts.Elevers förmÄga att medverka i bollspel begrÀnsas av fysiska och sociala faktorer vars innehÄll pÄverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska lÀraren primÀrt bedriva motoriska övningar som Àr underhÄllande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet Àr det vÀsentligt att lÀraren arbetar efter delmÄl som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.EnkÀtundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hÀlsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen.

Abstract This examination work is about the role of physical activity for students with concentration difficulties. The purpose of this work is to describe educators experiences of how students with concentration difficulties are affected by physical and motor activity during school-time in primary school. In the work I assume from my questions that are: How do educators experience students with concentrations difficulties? Do educators think physical and motor training during school-time matter for the students learning processes? How? Do students with concentration difficulties have other possibilities than other students regarding physical and motor activity during school-time? I am using a qualitative interview method for answering my questions. The interviews are conducted in collaboration with three educators in a medium-sized Swedish F-6 school.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom Àmnet vapen och taktik pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillÀmpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgÄtt större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstÄtt frÄgetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har Àven pÄvisats ur vapenlÀrarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket pÄ den motoriska inlÀrningen och att skytten rent precisionsmÀssigt skall kunna verka med tjÀnstevapnet, som i och för sig Àr viktig för ett sÀkert och bra agerande. DÀremot tar den inte sikte pÄ den identifiering och definiering samt det stresspÄslag som alla Àr ingredienser i en verklighetsnÀra situation.

I den hÀr uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare tÀnker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svÄrigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan frÀmja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgÄtt frÄn intervjuer med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor. TvÄ av skolorna Àr belÀgna i Stockholms ytterstad och tvÄ Àr belÀgna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjÀlp av den sÄ kallade nÀrhetsprincipen.