Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Uppsatsen Àr en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlÀgga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svÄrigheter. I arbetet framgÄr hur svÄrigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vÄr studie Àr att dyspraxibegreppet Àr ett mÄngfacetterat begrepp med olika definitioner beroende pÄ i vilket land man befinner sig. Det Àr i hjÀrnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svÄrigheter i frÀmst tre specifika omrÄden nÀmligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsÀttet Àr ett ypperligt sÀtt att se pÄ individens svÄrigheter men Àven att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

The concept of function represents a major part of mathematics and becomes more significant in school during high school. Throughout history, it has been a difficult concept to define and may create challenges for contemporary students. This literature study aims to identify students' difficulties with the concept of function, as well as to account for how the definition of a function has evolved historically. The literature study has been conducted through database searches in ERIC, Education Research Complete and MathSciNet via EBSCOhost, as well as through chain searching. The study results in identifying that students' difficulties with the concept of function primarily include the graphical and algebraic forms of representation.

Syfte: Studiens syfte var att jÀmföra resultaten vid mÀtning av motorisk och sensorisk ögondominans med hjÀlp av ett test ur vardera kategori, för att undersöka om dessa ger samma resultat och dÀrför kan anses likvÀrdiga vid mÀtning av ögondominans. Metod: TvÄ olika dominanstest utfördes pÄ 30 stycken testdeltagare i Äldrarna 21-32 Är vilka alla hade samsyn och balanserad visus mellan ögonen. +1D test anvÀndes för att mÀta den sensoriska dominansen (ögonprevalensen) och hÄltestet anvÀndes för att mÀta den motoriska dominansen. Dessa test valdes dÄ de Àr frekvent anvÀnda bland optiker idag, och dÄ deras utförande krÀver minimalt med utrustning.Resultat: 73,3% av deltagarna uppvisade samma dominans enligt bÄda testen, 13,3% uppvisade olika dominans vid mÀtning av bÄda testen och resterande 13,3% uppvisade dominans för hÄltestet men icke dominans för +1D testet.Slutsats: JÀmförelsen mellan hÄltest och +1D test visade en korrelation pÄ 73%, varför de kan anses vara statistiskt korrelerade. Denna höga korrelation medför att dessa tvÄ tester dÀrför kan anses jÀmförbara vid mÀtning av ögondominans. .

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan fÄ barnen att utvecklas i positiv riktning och behÄlla lusten att lÀra. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjÀrnan fungerar och vad neuropedagogik Àr. I neuropedagogiken arbetar man med att pÄ ett aktivt och medvetet sÀtt stimulera mÀnniskans kreativitet, tankeförmÄga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan fÄ eleverna att anvÀnda alla sina sinnen och ge stimulans till bÄda hjÀrnhalvorna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare och barnskötare planerar att anvÀnda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkÀtundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollÀrare och barnskötare pÄ förskolor. EnkÀtundersökningen utfördes pÄ fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkÀter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sex förskollÀrare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr:- Hur beskriver förskollÀrare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollÀrare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstÄ förskollÀrarnas egna erfarenheter och Äsikter i Àmnet.Resultatet visar att musik Àr en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen anvÀnder musik i sin lek och spontansÄngen Àr ett vanligt inslag som anvÀnds vid exempelvis blöjbyten och pÄklÀdning. Musiken kan anvÀndas för att göra trÄkiga stunder roliga, men ocksÄ som ett hjÀlpmedel att fÄnga barns intresse och koncentration för att lÀra sig nya saker.

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? DÀr byggnaden Àven underlÀttar för pedagogerna i deras arbete. DÀr pedagogerna fÄr utrymme till att planering och ÄterhÀmtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och fÀrg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till sjÀlvagerande lek. En plats dÀr barnen fÄr ta ut sin motorik,  tillÄts fÄ utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhÀndertagande och skyddande miljö, dÀr byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansÀttning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig pÄ olika sÀtt.Centralt placerad vÀxtlighet i husets hjÀrta ger barnen en förstÄelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan slÀpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, fÀrgkodning och informativ grafik hjÀlper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i fÀrg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgÀnglig och tillÄtande lekNÀrhet till naturenKorta avstÄndHuset som pedagog.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem anvÀnder skogen som en lÀrandemiljö för barnen. Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vad uppfattar barnen och lÀrarna att barnen gör nÀr de Àr i skogen?Vilka Àr barnens och lÀrarnas uppfattningar av om vad barnen lÀr sig i skogen?Vad har lÀrarna för syfte med att gÄ till skogen?Sju lÀrare och tolv barn pÄ fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lÀrande miljö.Resultatet visar att barnen och lÀrarna uppfattar att barnen kan lÀra sig mycket i skogen och att lÀrarna Àr medvetna om barnens lÀrande. I skogen sÀger lÀrarna och barnen att det sker ett naturligt lÀrande genom att barnen kan se och uppleva det som finns dÀr.