Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Under den senaste tioÄrsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gÀller svenska skolelevers resultat i Àmnena matematik och svenska. Detta tyder pÄ att det behövs en förÀndring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt förhÄllningssÀtt till undervisning, dÀr elevens intresse och autencitet i lÀrandet Àr utgÄngspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolors resultat pÄ de nationella proven för grundskolans Ärskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning pÄ den sjunkande resultattrenden inom svensk skola.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

I den hÀr uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare tÀnker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svÄrigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan frÀmja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgÄtt frÄn intervjuer med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor. TvÄ av skolorna Àr belÀgna i Stockholms ytterstad och tvÄ Àr belÀgna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjÀlp av den sÄ kallade nÀrhetsprincipen.

Syftet med studien Àr att belysa och uppmÀrksamma pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som upplevs med utomhuspedagogik. Studien kan Àven ge en inblick i vad pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de anvÀnder miljön för att frÀmja lÀrandet hos barnen i sin verksamhet.Studien Àr utförd i tvÄ kommuner pÄ fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att fÄ en sÄ tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkÀtstudie, som sedan lÄg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder pÄ att pedagoger ser stora fördelar med utomhuspedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla Àmnen kan lÀras likavÀl ute som inne. Det lÀrande som pedagogerna frÀmst beskriver frÀmjas av utomhuspedagogik Àr motoriska fÀrdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lÀrande kring konstruktion.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse tillsammans med barn i förskolan.Examensarbete kommer att beskriva betydelsen av daglig fysisk aktivitet för barn i de viktiga inlĂ€rningsĂ„ren. Idag Ă€r vi i samhĂ€llet medvetna om att barn mĂ„ste liksom vuxna röra pĂ„ sig för att mĂ„ bra. Forskning har Ă€ven visat att barn behöver röra pĂ„ sig för sin utveckling. Forskningen indikerar att barnen fĂ„r en positiv sjĂ€lvuppfattning av att prova och lyckas med olika rörelser. Även nyare Svensk forskning har visat att en utvecklad motorik bidrar till koncentration och inlĂ€rning i allmĂ€nhet.

Genom rörelse utvecklas vi som personer, vi utvecklas motoriskt, vi fÄr en kÀnsla av vÀlbefinnande och vi har lÀttare för att koncentrera oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna förhÄller sig till den planerade samt till den spontana rörelsen i förskolan och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens strÀvandemÄl om rörelse. Vilka svÄrigheter respektive möjligheter finns det med att fÄ in rörelsen i vardagen pÄ förskolan och hur övervinner pedagogen dessa? Undersökningen genomfördes i form av deltagande observationer samt personliga intervjuer. Genom observationer och intervjuer med sex olika pedagoger frÄn tre olika förskolor har vi fÄtt deras syn och perspektiv pÄ dessa frÄgor.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att studera vilket förhÄllningssÀtt förskollÀrare har till leken och dess betydelse för lÀrandet i förskolan. Jag har intervjuat fyra förskollÀrare i en kommun om detta. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för denna undersökning eftersom min intervju baserade sig pÄ frÄgestÀllningar som innehöll frÄgeord. Patel och Davidsson (2003) menar att en kvalitativ intervju görs för att upptÀcka intervjupersonens uppfattningar om ett Àmne. Genom mitt utveckllingsarbete har jag kommit fram till att förskollÀrarna hade ett genmensamt förhÄllningssÀtt till leken och dess betydelse för lÀrandet.

BakgrundI leken utvecklas bland annat sprÄket och tÀnkandet, samspelet och den sociala förmÄgan. I lekens vÀrld Äterskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sÀtta samman erfarenheter pÄ ett nytt sÀtt. NÀr yngre barn lÀr, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att pÄverka sin vardag och dÀr skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lÀrande stimuleras och utmanas.