Syftet med denna studie var att fÄ en djupare inblick i hur idrott och hÀlsa Àmnet kan pÄverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nÀtverk samt frÀmja utvecklingen av en positiv sjÀlvbild. Studien tog sin utgÄngspunkt utifrÄn tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har smÄ sociala nÀtverk, har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn samhÀllets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien anvÀndes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger pÄ grundsÀrskolan samt gymnasiesÀrskolan. Resultatet visade att eleverna har fÄ sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfÀren och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad Älder.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av pÄ vilket sÀtt rörelse har nÄgon pÄverkan pÄ lÀrandet i matematik. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, som arbetar pÄ tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in pÄ band och blev dÀrefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vÄr analys och vÄrt resultat. MÄnga av vÄra intervjudeltagare menar att rörelsen Àr viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns nÄgot samband mellan förskolegÄrdens utformning och barns utveckling. LitteraturgenomgÄngen i bakgrunden ger en klar bild av förskolegÄrdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen pÄverkar hela kroppen, bÄde psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser pÄ sin utemiljö. Sexton förskollÀrare frÄn tre olika förskolor fick min enkÀt.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en progressiv sjukdom som angriper de motoriska neuronen. Sjukdomen har ett förlopp med successiv förlamning som slutligen leder till döden. Det finns idag inget botmedel, men ett lÀkemedel som bromsar utvecklingen. ALS drabbar inte bara patienten, det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att kunna möta de nÀrstÄende och se deras behov. Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse att leva med en person med ALS.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en neurologisk sjukdom som angriper det motoriska ervsystemet. ALS har ett progressivt förlopp med tilltagande förlamning och leder slutligen till döden. Genom hela sjukdomsförloppet förblir dock tankar och kÀnslor opÄverkade. I nulÀget finns inget botemedel mot ALS och behandlingen bestÄr av symtom - lindring. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS.

University of VĂ€xjöSchool of Social SciencesBachelor Thesis in Political ScienceTitle: ?Sverigedemokraternas valframgĂ„ngar 2006 ? En ulv i fĂ„raklĂ€der??Author: Emma Haraldsson and Åsa NeuschĂŒtzTutor: Emil UddhammarThe aim of this study is to explain Sverigedemokraterna?s electoral success in 2006 and the essay assumes that some form of change has occurred. To study this change two hypotheses have been constructed. The first hypothesis concerns the change within Sverigedemokraterna and the second hypothesis concerns the change of the Swedish voters attitudes.Kirchheimers catch-all theory is used to explain the change in Sverigedemokraterna. The catch-all theory states that parties have to change their structure to maximise the number of votes.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förÀndrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ lÀrarintervjuer och elevenkÀter. LÀrarintervjuerna har varit i fokus dÄ lÀrarna har Är av erfarenhet i och större inblick i Àmnet. PÄ sÄ sÀtt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna pÄverkas av idrotten över en lÀngre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar idrott och hÀlsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hÀlsa pÄverka elevernas koncentrationsförmÄga samt deras inlÀrningsförmÄga? RÀcker det att ha idrott & hÀlsa pÄ schemat för att det ska ha nÄgon effekt eller krÀvs det en viss mÀngd av det? Kan skolan pÄverka barnens hÀlsa genom idrott och hÀlsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott pÄ schemat höjs deras betyg i övriga Àmnen samtidigt som det ökade deras inlÀrningsförmÄga.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.

Uteförskolorna har ökat och dÀrmed förÀldrars och förskollÀrares möjligheter att vÀlja barnomsorg/arbetsplats. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar förÀldrar och förskollÀrare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vÄr undersökning har vi fÄtt fram via enkÀter till berörda förÀldrar och förskollÀrare pÄ de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgÄtt ifrÄn Àr dels knuten till förÀldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva bÄde förÀldrar och förskollÀrare Àr till uteförskolan.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

I vÄr studie har vi genom vÄrt syfte tagit reda pÄ hur pedagoger har anvÀnt sig av sÄnger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens sprÄkutveckling genom sÄng och samlingar pÄ förskolan. Vilka mÄl hade pedagogerna? För att nÄ syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr man fokuserar pÄ egenskaperna och inte pÄ personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, bÄde enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik anvÀnds i förskolan, som ett verktyg för barnens sprÄkutveckling.