Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet Inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med Inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad Inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och Inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslärares uppfattningar om Inkludering av elever från särskolan och hur detta påverkar undervisningen i idrott och hälsa.Vilka förutsättningar är enligt idrottslärarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslärarna på utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom Inkludering i idrott och hälsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslärare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssätt. Dessa valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kännetecknar studiens teoretiska utgångspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven är det sociala samspelet och att se och lära.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att behandla Inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanställer resultat från sju olika internationella forskare och appliceras sedan på den svenska skolan. Syftet är att ge svar på forskningsfrågorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns Inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lärare och annan personal är essentiellt, samt att man behöver ha lärare som är utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom är det viktigt att ha resurser till rätt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all".What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare år skolår 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju där åtta verksamma grundskollärare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. Lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden påverkar såväl eleven själv som läraren i klassen men även övriga kamrater.

In this study the overall aim is to find conditions for greater inclusion of pupils with SEN in X county by investigating teachers' attitudes and views on inclusion. What are the variables that may affect teachers' attitudes towards inclusion. The variables that will be studied include gender, workexperience, what age of students teachers work with and teachers' subjectknowledge. It is based on a system theory perspective with a pragmatic approach to explore how groups of activities involving or affecting each other. It is a quantitative study with a surveys selected as the method.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta..

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på Inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på Inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

Studien syftar till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller särskilt stöd. Forskningsfrågorna är om ämneslärare och speciallärare beskriver arbetet med elever som får särskilt stöd på olika vis och hur de arbetar med Inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts på en högstadieskola och studerat ämneslärare och speciallärare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv för att få en överblick över hur lärare beskriver arbetet med eleverna.

I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna Inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket Inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med Inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Syftet med undersökningen är att kartlägga fem lärares arbetssätt kring läsförståelse i förskoleklass upp till skolår 3. Samt fråga om hur lärarna resonerar kring begreppet Inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnå de mål som krävs för att klara av hela skolgången. Dessutom har lärarnas tillvägagångssätt när de väljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till läsförståelse. Ett centralt begrepp i undersökningen är Inkludering som tagits upp för att se vad lärarna lägger för innebörd i begreppet. Särskilt intressant har det varit att undersöka hur lärarna ser på förhållandet mellan Inkludering och jämlikhet, då det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gäller jämlikhet i skolundervisningen.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för Inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.