Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och Inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av hinder i matematiklärande ur ett lärarperspektiv med avseende på särskilt stöd i matematik och hänsyn till Inkludering. Då vi vill ha en fördjupad förståelse väljer vi en kvalitativ inriktning på vår studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lärare. Det framkom en rad olika teman när det gäller hinder i matematiklärandet. Teman som lärmiljön, självförtroendet och motivation, koncentrationssvårigheter samt sociala svårigheter. När eleverna uppvisar svårigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Syfte:Syftet med studien är dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, används i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna användning kan ha på en elevs, med språkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga Inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgångspunkt för studien har använts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv är relationellt, vilket innebär att svårigheter inte primärt ses som något som ligger hos individen utan är något som uppstår i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsätt använts och delar och helhet tolkas i en pågående kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lärare och genomgång av aktuellt åtgärdsprogram.

Denna studies syfte är att beskriva Inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand.

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, Inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en Inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka Inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot Inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med Inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om Inkludering.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass på en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nära rikssnittet vad gäller kön, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever i behov av särskilt stöd har svar sökts på frågor kring vilka faktorer i undervisningen som lärarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra Inkludering och vilka hinder och möjligheter lärarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? använts och för att få en fördjupad förståelse förekommer även kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för Inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Denna studie syftade till att granska Inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en Inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lärare i idrott och hälsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder när det gäller såväl Inkludering som måluppfyllelse, samt hur idrottslärare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstående mål.Teori: Som teoretisk utgångspunkt användes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har såväl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla människor är trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever världen på olika sätt. Därför är det viktigt att se på människan utifrån den kontext hon ingår i. Delaktighet, kommunikation och lärande är centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien är en kvalitativ studie där empirin är byggd på intervjuer och observationer.

Organisationer i dagens samhälle måste ständigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strävandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus på medarbetarnas välmående. I samspelet inom en organisation så skapas det en kultur med normer och värderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn på medarbetarna tydlig. Vårt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mångfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen påverkar medarbetarnas attityder till förändringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser på mångfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mångfald på arbetsplatsen och för att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har använt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förändringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vårt resultat.

Syftet med följande studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever på ett individuellt program att känna sig inkluderade med god självbild och även studera deras tankar kring Inkludering och självbild i skolan. Jag vill också undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig själva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande självbild, Inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgångspunkt i målet om en skola för alla.Med hjälp av intervjuer ville jag se hur 25 elever på det individuella programmet tänker kring självbild, Inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna anser att avsaknaden av betyg är det som påverkar självbilden mest negativt i skolan. Lärarens roll som den som ser, anpassar och hjälper eleven betraktas som viktigt utifrån att få en god självbild i skolan och anses viktigare än att ha kompisar i gruppen. Tendensen är också att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de ämnen där de inte nådde betyg under år 9.

I Sverige har vi idag en skola för alla där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsättningar oavsett funktionsförmåga(Skolverket, 2011, s.7). I ämnet idrott och hälsa innebär det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare, somkänner sig bekväma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar i idrott ochhälsa, upplever att de arbetar kring Inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielärare i Västsverige.