Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla Inkludering och förståelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även Inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar valdes eftersom det är aktuellt inom skolans värld. Tidigare forskning har visat att lärares kompetens inom området ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lärares erfarenhet gällande Inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Frågeställningarna var: Vilken kompetens har lärarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och på vilka sätt har de erhållit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna att det finns i arbetet med Inkludering av diagnosticerade elever? På vilka sätt anpassar lärarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnå kursmålen? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, Inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för Inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa..

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av Inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Denna systematiska litteraturstudies syfte är att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring användandet av pedagogiska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv används för att besvara frågeställningar angående vilka kompensatoriska hjälpmedel som främjar läs- och skrivförmågan hos elever med läs- och skrivsvårigheter och vilken roll som läraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Av resultatet framgår att användning av olika hjälpmedel, såsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram främjar elevers läs- och skrivförmåga och att läraren spelar en nyckelroll för användandet av kompensatoriska hjälpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet är att Inkludering och tillgänglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

Ämnet idrott och hälsa ger utmärkta möjligheter för elever med en funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en självklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie är därför att undersöka några idrottslärares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssätt i ämnet idrott och hälsa. Då studien handlar om mänskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsätt och använde därför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslärare i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna är positiva till Inkludering så tror de att det är en lång väg att gå innan vi kan ha en skola för alla.

Detta arbete är ett examensarbete i specialpedagogik på avancerad högskolenivå. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka attityder lärare i grundskolans år 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsärskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgått från en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebär att det finns en skola som passar alla oavsett förutsättningar. Vi har i vårt arbete också använt oss av en modell där lärares attityder till Inkludering är uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har använt oss av en kvantitativ metod genom en enkätstudie där respondenterna fått instämma eller ta avstånd från påståenden med hjälp av en femgradig skala.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om Inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Inkludering är ett begrepp som används ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och många behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krävs av dem.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, Inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom Inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till Inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.