Den här uppsatsens syfte är att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att påverka människan på mikronivå, därtill skaffa sig en större förståelse för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebär och även skaffa sig en ökad förståelse för fenomenet ?vi mot dem?.Fokus i uppsatsen är det förslag som Regeringens Ansvarskommitté tagit fram angående en sammanslagning av Sveriges län till nio regioner, där uppsatsen kommer att behandla vd som händer med människors regionala identitet vid en sådan sammanslagning. Förslaget innebär då att Värmlands och Örebro län ska slås samman.Uppsatsen är uppbyggd på studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur främst inom ämnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har även använts som teoretiska referensramar, på vilken intervjufrågor baseras. Uppsatsen är således även delvis uppbyggd på djupintervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras tillsammans med teorin med hjälp av en analysmodell.Karlstadbor har en väldigt stark identitet som värmlänningar, vilka då har sin identitet starkt kopplat till landskapet Värmland.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig.

Abstract Considering the social dimension of sustainable development this thesis focuses on the qualities of life and how the environmental qualities that the inhabitants value can be incorporated in the physical planning of the municipality. The thesis deals with the problems that occur when the physical planning, whit its focus on the environmental aspects, also needs to consider peoples opinions, that springs from the individual experience of the place. The municipality of Mark, where this thesis takes its place, is characterised by the countryside landscape. Mark is situated in the western part of Sweden close to Göteborg, Borås and Varberg. The commuting is extensive and the demand for dwellings in the municipality is increasing. Those who strive to live in the municipality have a conception of what life on the countryside means and of which environmental qualities they want to assimilate.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Målet med projektet har varit att sammanföra information från flera olika källor till en enda vy i ett PC-program. I ett stridsfordon kan det till exempel vara intressant att presentera data från IR-kamera, dagsljuskamera, stridsledningssystem och/eller kartdatabas. Idag används olika vyer för att presentera dessa informationskällor. Om personalen i stridsfordonet istället kan delges allt detta via en enda vy så ökar deras möjlighet att fatta snabba korrekta beslut i kritiska situationer. Ett annat resultat kan bli att informationsmängden i datorbilden blir så stor att den till viss del minskar behovet av att inhämta omvärldsinformation via optiska utblickar, där synen kan skadas av fientlig laser.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.

Studiens syfte är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformat verksamheten. De forskningsfrågor som varit aktuella för vår studie är: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av särskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? Vår teoretiska utgångspunkt är dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då människan är aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och där det sker en interaktion mellan samhälle och människan, dels ett sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra människor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollärare och två förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förståelse för barns olikheter och de ser till allas lika värde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syfte Syftet är att ta reda på vilken undervisningsmiljö för läs- och skrivstödinsatser som elever i år 7 önskar. Detta för att inte miljön ska hindra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig det läs- och skrivstöd de behöver. Förhoppningen är att denna kunskap kan bli en del i att skolan bättre kan anpassa, motivera och skapa förutsättningar för eleverna att nå målen. Centrala frågeställningar är:? Hur önskar eleverna i studien möjligheten att få sitt läs- och skrivstöd inkluderat, exkluderat eller helt utanför svenskämnets lektionstid?? Finns det tydliga likheter eller skillnader i hur elever som berörts av stöd under sin skoltid önskar stödundervisningsmiljö mot de som inte berörts?Metod För att uppnå syftet med studien valdes enkät som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer; I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen? Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning? Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.

Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer såsom ränteförändring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk påverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. Därtill påverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som här presenteras fokuserar på att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt påverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivå, kön, ålder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien använder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som värderingskvoter för att åskådliggöra riskjusterad avkastning över tid.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.